Fyra svenska historieverk från 1400- och 1500-talen

1400- och 1500-talen var mycket händelserika sekler i Sverige. Det var en period då den samhälleliga ordningen var stadd i förändring och maktrelationerna instabila. När samhället sakta rörde sig från en medeltida värld in i den nya tiden spelade historieskrivning en viktig roll. Åtskilliga historieverk författades under dessa två århundraden. Trots att historieskrivning kunde fylla flera olika funktioner erbjöd den inte minst möjligheter att både försvara och angripa makthavare, ämbeten och kollektiv.

I denna avhandling studeras sammanflätningen mellan tidens historieskrivning och ett annat politiskt viktigt fenomen: ritualer och deras betydelse för makthavares legitimitet. Makten omgärdades nämligen av ritualiserade företeelser, från det att makthavaren korades till dess att vederbörande överlämnades till den sista vilan. I undersökningen utforskas hur tidens historieskrivare behandlade tre sådana företeelser – val, begravningar och ritualiserad tid.

Resultaten blottlägger olika sätt på vilka historieskrivare kunde forma framställningen av dessa ritualiserade företeelser för att positivt framhäva eller ifrågasätta makthavares legitimitet.

Avhandlingen visar samtidigt att även starkt partiska historieskrivare var tvungna att förhålla sig till sina källor och det historiska ramverket, särskilt när de skildrade händelser i det nära förflutna. Det förflutna var delvis formbart längs politiska och ideologiska linjer, men historieskrivning var knappast en gränslös aktivitet.

Christian Hohenthal:
Textens ritualer och historieskrivningens gränser. En undersökning av fyra svenska historieverk från 1400- och 1500-talen
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 11 april 2025