Högarna i Selholmen verkar vara gravhögar

Markradarundersökning vid Selholmen. Foto: Frida Palmbo/Norrbottens museum

Norrbottens museums fördjupade utredning av högarna på ön Selholmen i Piteälven strax utanför Älvsbyn har väckt stort intresse. Museet meddelar nu att det finns klara indikationer på att det faktiskt är gravhögar sedan de markradarundersökningar som genomförts under veckan gett resultat.

– Enligt den gängse uppfattningen ska gravhögar av denna storlek inte finnas så långt upp i norr! Arkeologer har besökt Selholmen och högarna i omgångar, men högarna har vid åtminstone ett tillfälle avförts som naturformationer. Geologer menar dock att det inte finns någon naturlig process som kan ha skapat högar med detta utseende på denna plats, vilket ger ytterligare stöd i tolkningen att det är gravhögar det rör sig om, säger arkeologen Frida Palmbo till Nättidningen Svensk Historia.

I onsdags gav mätningarna vid en av högarna bilder av vad som sannolikt är en kantkedja, som är en vanligt förekommande konstruktionsdetalj i gravhögar. Radarbilderna visar en välvd stenrad som följer högens ytterkant på omkring 1 meters djup under markytan.

– En kantkedja kan beskrivas som en stenlagd cirkel, lagd i gravhögens ytterkant, och som bidragit till att hålla gravfyllningen på plats. Markradarn har visat på en kurvad stenrad som följer högens ytterkant mellan 1–2 meters djup ner i markytan. Vi anser att den sannolika kantkedjan, tillsammans med högarnas utseende, talar för att det är gravhögar, konstaterar Palmbo.

Museet fortsätter nu den fördjupade utredningen för ytterligare precisera och fastställa resultatet, bland annat koncentreras markradarundersökningen för att följa kantkedjan. I nästa vecka genomförs fler geofysiska undersökningar av företaget GeoVista med metoder för att se genom marken och förhoppningsvis fånga ytterligare bilder av konstruktionsdetaljer i högarna.

I augusti kommer Norrbottens museum att genomföra en geologisk provborrning. Provborrningen ska genomföras av Per Möller, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet. Borrningen görs i högarna för att få upp en lång profil som visar deras jordsammansättning. I september genomför museet avslutningsvis en arkeologisk provundersökning av högarna.

– Det krävs en arkeologisk undersökning för att kunna svara på högarnas ålder. Tidigast möjliga datering är cirka 3000–3100 år, det vill säga bronsålder, utifrån höjden över havet. Gravhögar förekommer dock under både bronsålder och järnålder, vilket gör att vi inte kan åldersbestämma högarna utan en C14-datering på material som framkommer vid en arkeologisk undersökning, säger Frida Palmbo.

(2019-05-24)

Se även Selholmen i Älvsbyn kan vara gravplats (2019-03-09).