Kulturens andel av statsbudgeten minskar

Kulturminister Parisa Liljestrands presskonferens om budgetpropositionen. Bild från Kulturdepartementets sändning.

Kulturminister Parisa Liljestrands presskonferens om budgetpropositionen. Bild från Kulturdepartementets sändning.

I dag presenterade kulturminister Parisa Liljestrand (M) satsningar inom Kulturdepartementets områden budgetpropositionen för 2025. Kulturen tilldelas 9,3 miljarder kronor vilket är en lägre andel av den totala budgeten än på många år.

– Vi prioriterar tidigare eftersatta behov för kulturarvet och gör fortsatta insatser inom minoritetspolitiken. Vi stärker även förutsättningarna för Sveriges kulturella och kreativa branscher för ett vitalt kulturliv, kommenterar Liljestrand.

I budgeten får Naturhistoriska riksmuseet kompensation för den stora hyreshöjning som renoveringsinsatser av museet inneburit.

– Vi är mycket glada i dag. Utan hyreskompensationen hade vi tvingats göra neddragningar som skulle drabbat publikt utbud, bevarande av samlingar och forskningsverksamhet, säger museets chef, överintendent Lisa Månsson.

Även Nationalmuseum kompenseras för höjda hyreskostnader. Samarbetsorganisationen Sveriges museer ser positivt på beskedet, men hade hoppats på större stöd till till övriga museer

– Av regeringens reformutrymme får kulturen knappt några smulor. Många museer runt om i Sverige har stora underhållsskulder och det hade krävts mer resurser för att säkerställa att de kan vara öppna och tillgängliga, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges museer, till Dagens Nyheter.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har satt ljuset på behovet av att skydda kulturarv i Sverige under höjd beredskap och ytterst krig. För att stärka det civila försvaret avsätter regeringen 19 miljoner kronor 2025, 26 miljoner kronor 2026 och 39 miljoner kronor 2027 för beredskapsplanering avseende magasin samt särskilda transporter för att kunna skydda kulturarvet i händelse av höjd beredskap och krig.

Svensk kyrkan är missnöjd över att den kyrkoantikvariska ersättningen bara höjs med 30 miljoner till 490 miljoner kronor per år.

– Behoven är stora när det gäller att hålla landets nära 3 000 lagskyddade kyrkobyggnader i ett bra skick. Dagens besked är förvånande och visar att regeringen tyvärr inte fullt ut har tagit till sig av de tydliga signalerna från landets församlingar. Det är en besvikelse särskilt mot bakgrund av det värde alla riksdagens partier har signalerat att det kyrkliga kulturarvet spelar för hela svenska folket, säger ärkebiskop Martin Modéus.

Regeringen ser ett fortsatt behov av att öka kunskaperna om Förintelsen och de mekanismer som ledde fram till den, och konsekvenserna för dem som utsattes. Därför föreslås att 13 miljoner kronor tillförs Forum för levande historia under tre år för att genomföra en bred folkbildande insats utifrån budskapet i boken ”…om detta må ni berätta…”.

Därutöver tillförs medel för en fortsatt försoningsprocess med tornedalingar, kväner och lantalaiset utifrån Sannings- och försoningskommissionens slutbetänkande ”Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset”.

Förslagen i budgetpropositionen bygger i på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

(2024-09-19)