Ny kunskap om Falbygden under sten- och bronsåldern

Denna avhandling behandlar material från neolitikum och tidig bronsålder som påträffats i Västsveriges, främst Falbygdens, megalitgravar. Studien fokuserar på frågor kring mänsklig mobilitet, försörjning och behandling av de döda, och vad detta säger om de bakomliggande samhällena.

Avhandlingen utgår från ett interdisciplinärt förhållningsätt, där kunskap och metoder från olika discipliner integreras. Naturvetenskapliga analyser, vilka kan ge insikter i människors levnadsätt som annars inte är möjliga, har varit väsentliga för detta projekt. Genom att kombinera data från 14C-dateringar, stabila isotoper, strontiumisotoper, DNA-analyser och genetiska könsbedömningar med arkeologiska och osteologiska resultat, presenteras en fördjupad och komplex bild av de berörda samhällena.

Det övergripande syftet har varit att bidra med ny kunskap om de neolitiska och tidiga bronsålderssamhällena i Sveriges sydvästra inland. Forskningen fokuserar i huvudsak på skelettmaterialet från megalitgravarna, men även gravarkitekturen och gravfynden ingår i analyserna. Gravarna och resterna som återfunnits däri används således som en källa för att studera individuella livshistorier såväl som levande samhällen.

Falbygden har många likheter med Sydskandinavien, både under mellan- och senneolitisk tid, när det gäller försörjning, mobilitet och begravningspraktiker. Sammantagna data pekar på att Falbygden var relativt tätbefolkat, och utgjorde en viktig del i regionala och interregionala kontaktnätverk under neolitikum och tidig bronsålder.

Avhandlingen har resulterat i nya insikter om de samhällen som begravt sina döda i megalitgravarna. De viktigaste slutsatserna är att de megalitiska kammarformerna är mer varierade än vad man tidigare trott, och i vissa fall kan senneolitiska hällkistor vara svåra att skilja från tidig- och mellanneolitiska megalitgravar. Vidare att megalitgravar konstruerades och användes i två huvudfaser, vilka åtskiljdes av en period då gravarna inte användes. Denna period sammanfaller med tiden för stridsyxekulturen.

Resultaten visar dessutom en tydlig ökning av mänsklig rörlighet och befolkningsdiversitet under senneolitikum och tidig bronsålder jämfört med tidig- och mellanneolitikum. Mobiliteten verkar också ha förändrats över tid gällande karaktär, och vilka som flyttar in i området. Kön var inte avgörande för varken mobilitet, dietmönster eller vilka som begravdes i megalitgravar. Resultaten pekar på ett mindre reglerat och ritualiserat samhälle med ett mer extensivt jordbruk och mer varierade agropastorala strategier under senneolitikum och tidig bronsålder än under den tidigare fasen.

Avhandlingen har visat den potential som finns i det tillgängliga materialet i våra museisamlingar och fördelarna med interdisciplinära studier. Genom att kombinera metoder, kunskaper och data från olika discipliner, har en mångfacetterad bild av neolitiska och tidiga bronsålderssamhällen presenterats. Dessutom har avhandlingen bidragit med möjliga öppningar för framtida forskning om dessa komplexa samhällen. Resultaten har bidragit med nya insikter till forskningen om megalitsamhällen, och om neolitiska och tidiga bronsålderssamhällen.

Malou Blank:
Mobility, subsistence and mortuary practices. An interdisciplinary study of neolithic and early bronze age megalithic populations of southwestern Sweden
Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Disputation: 26 november 2021