Ortnamn i Jämtland avslöjar medeltida bebyggelseexpansion
De flesta har nog på känn att i ortnamnen finns en historia som är värd att berätta. Varför heter en by det ena eller det andra? I sin avhandling visar Josefin Devine att ortnamnen är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit.
– I Hackås och Oviken möter vi namn som vittnar om förkristen kult, svanfångst, gränsdragningar mellan bygder eller till och med enskilda, historiska invånare som Roald och Jacob, säger Josefin Devine.
Hon berättar vidare att språklig analys av socknarnas äldre bynamn visar att det redan under järnåldern fanns en hel del bofasta bönder i Hackås, medan utmarkerna i Oviken användes för jakt, fiske och järnframställning och förmodligen koloniserades i större skala i början på medeltiden.
– Ett stort antal ortnamn bildade med gården och åsen visar där på en tydlig bebyggelseexpansion. Avhandlingen undersöker också namnen innehållande åsen närmare. På grund av tidigare nämnda bebyggelseexpansion och de många bynamnen som är bildade med åsen så har namnelementet kunnat uppfattas som mer bebyggelsebetecknande än terrängbeskrivande. Det har i sin tur inneburit att det nu finns namn innehållande åsen på platser där det inte finns någon ås, säger Devine.
Fördjupningsstudien om socknarnas fäbodnamn visar på typiska strukturer i namnbildningen; ett typiskt fäbodnamn är tvåledat, innehåller bodarna eller vallen och beskriver ägar- eller brukarförhållanden.
– Namnskicket är främst muntligt traderat och av den anledningen borde bristen på äldre belägg kanske inte tillmätas avgörande betydelse i diskussionen kring fäbodväsendets ålder. Arbetsträffar med de lokala hembygdsföreningarna under projektets gång visar också att en del av fäbodnamnen är på väg att dö ut.
Avhandlingen behandlar bebyggelsenamn från Hackås och Ovikens socknar i Jämtland. Den innehåller totalt 79 enskilda namnartiklar samt en fördjupning om 151 fäbodnamn. Syftet med projektet har varit att besvara frågor om hur namnen är konstruerade, till vilket språkmaterial de är bildade, och vilken saklig grund namnen har.
Josefin Devine:
Bygden, byarna och buan. Studier av bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen
Institutionen för språkstudier, Umeå universitet
Disputation: 26 mars 2021
