Sovjet ensam syndabock i svenska läroböcker
Nikita Chrusjtjov och John F Kennedy. Foto från John F. Kennedy Presidential Library and Museum, Boston.
Hur kommer kulturella uppfattningar om det kalla kriget till uttryck i svenska läroböcker i historia – och hur undervisar historielärare om det? I en ny avhandling vid Umeå universitet diskuterar Robert Thorp vikten av en medvetenhet om hur historia produceras, och hur historien återskapas utifrån dessa förutsättningar i skolans värld och i samhället i stort.
Robert Thorps resultat pekar på att svenska historieläroböcker presenterar en enhetlig och etablerad bild av det kalla kriget, hur det bröt ut och vilka som hade skulden för vad som hände. Avhandlingen visar att Sovjetunionen och Josef Stalin pekas ut som ensamt skyldiga till konflikterna som ledde till det kalla kriget efter andra världskrigets slut. De undersökta läroböckerna presenterar kalla kriget ur ett västligt perspektiv och den berättelse som framställs ger inga större utrymmen för tolkningar.
– Denna uppfattning delas även till stor del av de historielärare som deltog i studien, även om vissa reservationer uttrycktes av de deltagande lärarna. Sammantaget skulle man alltså kunna hävda att ett särskilt sätt att närma sig historien och kalla kriget framträder i såväl läroböckernas som i lärarnas berättelser, säger Robert Thorp.
I undersökningen läggs särskild vikt vid frågan om hur historielärare förstår och återskapar historien i sin undervisning eftersom de ansvarar för en betydande del av den historieförmedling som sker i Sverige och utomlands. Genom att peka på hur vår förståelse av och närmande till historien är beroende av det sammanhang det sker i bidrar Robert Thorps avhandling till att skapa kunskap om hur kulturella uppfattningar påverkar och präglar hur vi skriver, läser och pratar om historia.
– En historieförmedling som enbart befäster redan dominerande perspektiv och berättelser om det förflutna riskerar att främja intolerans för historiska och samtida personer med åsikter eller beteenden som avviker från det redan bekanta, anser Robert Thorp.
Genom att understryka hur historia hela tiden konstrueras och rekonstrueras i våra möten med den, kan däremot en förståelse för perspektivets betydelse för hur vi förstår historien och varandra födas, det vill säga att det är viktigt att studera från vilken utgångspunkt den historiska berättelsen eller frågan kommer.
Robert Thorp:
Uses of history in history education
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 9 september 2016
