Striden om den högre utbildningen

Hur har synen på högre utbildning förändrats under efterkrigstiden – och vilka aktörer har varit med och definierat dess idé och funktion? Den svenska högskolan har under loppet av ett halvt sekel genomgått omfattande omvandlingar, från en elitinstitution med bildningsideal till en massutbildning präglad av marknadslogik, konkurrens och effektivitet. Men denna utveckling har inte skett i ett vakuum. Istället har den formats genom långdragna förhandlingar och strider om utbildningens syfte, organisering och finansiering.

I avhandlingen Striden om den högre utbildningen undersöks hur svenska universitet, högskolor och andra samhällsaktörer – som statliga myndigheter, fackliga organisationer, näringslivsrepresentanter och studentkårer – har försökt påverka och omförhandla den högre utbildningens roll i samhället. Utgångspunkten är fyra centrala reformer av högskolesystemet, från slutet av 1960-talet till början av 2000-talet, där remissvaren analyseras som strategiska, diskursiva handlingar. Genom ett socioretoriskt perspektiv belyses hur olika aktörers språkbruk, argument och positioner uttrycker underliggande maktrelationer och institutionella intressen.

Moa Lindqvist visar i sin avhandling att idéerna om vad högre utbildning är och bör vara har förändrats över tid. Under 1960- och 1970-talen betonades ofta akademisk frihet, samhällsansvar och bildning. Men från 1990-talet och framåt träder nya ideal fram: anpassning till arbetsmarknadens behov, effektivitet, internationalisering och styrning enligt offentlig förvaltningsmodell. Samtidigt sker en intern omvandling inom universitetens organisation, där kollegiala strukturer gradvis ersätts av hierarkisk ledning och mål- och resultatstyrning. Universitetens autonomi omformas därmed till ett nytt slags institutionellt ansvar – som aktörer inom en alltmer reglerad och konkurrensutsatt utbildningsmarknad.

Genom att uppmärksamma samspelet mellan institutionella förutsättningar och hur idéer om högre utbildning artikuleras och förankras, bidrar avhandlingen med en fördjupad förståelse för hur utbildningens funktion och mening kontinuerligt formas i mötet mellan språk, politik och samhällsförändring.

Moa Lindqvist:
Striden om den högre utbildningen. En socioretorisk studie av remissyttranden inför svenska högskolereformer 1969–2007
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet
Disputation: 21 mars 2025