1700-talets festkultur visar okända sidor
Festkulturen under 1700-talet var intensiv och påkostad. Men varför festade man? Och vad betydde festandet för samhällsutvecklingen? En ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet sätter ljuset på den gustavianska tidens kulturella och sociala liv.
– Festkulturen blev under den gustavianska epoken mer offentlig och tillät fler att delta. Plötsligt var festerna inte bara till för adeln, säger Christopher Landstedt som skrivit avhandlingen Fester, platser och visuell kultur i Stockholm under den gustavianska epoken.
Enligt Landstedt har de gustavianska festerna hittills varit osynliga i forskningen.
– Man brukar tala om 1700-talet som festernas århundrade, men hittills har vi inte riktigt tagit tillvara festernas betydelse i forskningen. Kanske för att man sett på festerna som förlustelse, och därmed låtit det passera. Jag kan tycka att mest förvånande är alla resurser man lade ner på enstaka fester.
Berättelser om fester under den gustavianska epoken finns beskrivna i dagböcker, brev, officiella handlingar och ritningar. Avbildningar av firanden finns även att hitta på gamla mynt och medaljer.
– Viljan att dokumentera visar på dåtidens tankar att festerna skulle bevaras. Men de tillfälliga materialen som användes för att bygga upp miljöerna, exempelvis papier-maché, gör det tyvärr svårt att studera festerna i efterhand, säger Christopher Landstedt.
Studien visar att festerna ofta hade dolda motiv. Det handlade inte enbart om att roa människor – fester användes även för att skapa opinion. Christopher Landstedt menar att den visuella festkulturen kunde motivera politiska beslut och visa på allianser mellan monarkin och borgarna i Stockholm.
– Hovet höll exempelvis en stor fest för att fira hemkomsten av Gustaf III som officiellt varit på en kurerande resa till Paris. Men i själva verket hade kungen, med hjälp av Axel von Fersen, rest för att skapa motstånd mot revolutionärerna i Frankrike och hjälpa den franska kungen. Det egentliga syftet med firandet av kungens hemkomst var att motivera varför Sverige skulle gå ut i ett nytt krig.
En viktig plats för fest var Kungsträdgården i Stockholm – en plats som från början var vigd enbart åt hovet, men som i och med festerna blev en miljö för allmänheten. Även andra platser som tidigare förknippades med kungamakten öppnades efter hand för fler.
– Hovet höll ofta maskerader med anledning av en kunglig namnsdag eller födelsedag i Rikssalen på Stockholms slott. Men när borgerskapet öppnade en populär festlokal i Stockholms Börsbyggnad där allmänheten var välkommen så innebar det en ny och viktig aktör på Stockholms festscen, säger Landstedt.
Fester hölls både inomhus och utomhus. Influenserna kom främst från Frankrike, England och Preussen, men också från grannlandet Danmark.
Christopher Landstedt:
Fester, platser och visuell kultur i Stockholm under den gustavianska epoken
Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
Disputation 24 mars 2023
