I förordning och riktlinjer beskrivs de formella kriterier som ska vara uppfyllda för att stöd skall kunna ges, dvs. minsta tillåtna upplaga, f-pris, nyutgivning etc. I informationsbroschyren, som ju ska vara vägledande för sökande förlag, redogörs dessutom för hur Kulturrådet prioriterar. De exempel som där ges är ett förtydligande av hur förarbeten till förordningstexter beskrivit vad slags böcker litteraturstödet är tänkt för. I Bengt Holmströms betänkande Statligt litteraturstöd (Ds U 1977:14), där ett utökat stöd till facklitteratur föreslås, definieras genren på följande sätt: ”Med facklitteratur avses […] skrifter som kan antas vara av allmänt intresse för en representativt sammansatt läsekrets”.

Förutsatt att de formella kraven uppfyllts, prövas ansökan av en arbetsgrupp. I den kvalitativa bedömning som görs av arbets-gruppen väger allmänintresset tungt. En bok producerad av en hembygdsförening kan givetvis möta det kravet, exempelvis genom att beskriva lokal industrihistoria som samtidigt äger allmängiltighet för en nationell publik. Om boken i övrigt håller hög kvalitet jämfört med övriga sökande, skall givetvis stöd beviljas.

Kulturrådet har inte för avsikt att ändra nuvarande prioriteringar. Däremot finns det skäl att ändra formuleringen i informations-broschyren, där det beskrivs vilka böcker som vanligtvis inte får stöd. Istället för ”hembygdsböcker av enbart lokalt intresse” skall det stå ”böcker av enbart lokalt intresse”.

Om Kulturrådet tidigare inte behandlat ansökningar på andra grunder än brister i de formella kraven dvs. teknisk kvalitet, för högt f-pris, för liten upplaga etc., beklagar vi det.