Ingen annan skånsk stad har haft en så omfattande krukmakerinäring som Ängelholm. Vid 1800-talet mitt var elva kruk- och kakelugnsmakerier verksamma samtidigt. Via marknaderna försåg Ängelholm stora delar av Skåne och troligen också Halland och Småland med lerkärl för hushållen och stora mängder kakelugnar transporterades långväga.

Ängelholm kallas än idag för ”Lergökastan”, men lergökar var något som kom att stå i fokus först på 1900-talet, när det egentliga krukmakarhantverket och det avancerade hantverkskunnandet gått i graven. Den sista verkstan upphörde cirka 1930. Lergökarna blev den kvarvarande symbolen för staden som varit Skånes krukmakeri centrum.

Utöver förteckning på mästare och verkstäder, från den äldste kände utövaren av yrket, Jöran Pottemakare 1665, till 1900-talets mitt, kartmaterial, verkstadshistorik och analys av näringens villkor och utveckling i staden, rymmer boken en katalog med signerat och Ängelholmsstämplat material.

Boken vänder sig därför till dem som vill ta del av grundforskning om Ängelholmskrukmakarna, men också till dem som är intresserade av produkterna i form av lerkärl och praktfullt dekorerade folkkonstalster för vardag och fest. Trots den omfattande tillverkning som skett i Ängelholm är det ett relativt litet antal lerkärl som idag med säkerhet kan knytas till staden och verkstäderna där. Ängelholms krukmakare ger en god bild av det som idag går att säkert bestämma till Ängelholms tillverkning.

Eva Kjerström Sjölin är intendent vid Kulturen i Lund och specialist på keramikens historia.

Eva Kjerström Sjölin:
Ängelholms krukmakare
Kulturen
Utkom 2012