Har du brev, dagböcker – dina egna eller en släktings – eller andra nedtecknade minnen som berättar om hur det var att göra lumpen mellan 1901 och 1955? Då önskar Armémuseum ta del av det. Med hjälp av personliga berättelser vill Armémuseum i forskningsprojektet ”Lumpen – identitet och materiella värden” studera den svenska värnplikten. Den allmänna värnplikten startade 1901 och upphörde 1 juli 2010.

Tusentals personer, i första hand män, gjorde sin värnplikt under de här åren och många har minnen och historier förknippade med sin tid i lumpen. Nu efterlyser Armémuseum dessa berättelser och vill gärna komma i kontakt med personer som vill dela med sig, i första hand erfarenheter från 1900-talets första hälft.

– Tyvärr är få personer kvar idag som kan berätta om hur det var under de tidiga åren, förklarar historikern Pontus Rudberg, som arbetar med tiden fram till 1950. Därför ber vi nu allmänheten om hjälp och efterlyser brev, dagböcker, foton och minnesanteckningar som kan berätta om hur det var att ligga inne under första halvan av 1900-talet.

Projektet ”Lumpen – identitet och materiella minnen” syftar till att dokumentera värnpliktens historia och alla de minnen som förknippas med lumpen och som riskerar att falla i glömska. Armémuseum vill med projektet ta ett helhetsgrepp på värnplikten genom minnesinsamling och forskning med utgångspunkt från dels museiföremål dels befintligt arkivmaterial. Projektet involverar forskare från flera universitet och andra museer och finansieras bland annat av Kulturrådet.

– Vi efterlyser även informanter som vill berätta om sina lumparminnen i en intervju, säger intendenten Anna Fredholm. Alla som har gjort lumpen inom armén i Sverige fram till och med 2010 är välkomna att höra av sig. Intervjuerna kommer att kretsa kring konkreta upplevelser av de föremål som använts under värnpliktstiden.

Arbetet kommer att resultera i ett unikt källmaterial, ny forskning samt en interaktiv webbutställning och framtida utställningar på Armémuseum.