Med hjälp av årsringar från gamla träd har forskare från Göteborgs universitet kunnat konstruera en atlas som visar väderförhållanden i Skandinavien under 1 000 år. Atlasen, som presenteras i form av årliga kartor, visar hur utbredningen av sommarhalvårets torra och blöta episoder har varierat i Skandinavien över det senaste milleniet.

– Informationen är unik i sitt slag genom att den för första gång bidrar med en rumslig aspekt till vår kunskap om historiska hydrologiska variationer i Skandinavien, säger Kristina Seftigen vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

I områden med tydliga årstider styrs den årliga tillväxten hos träd till stor del av vädret under tillväxtsäsongen. Förenklat kan man säga att trädet formar breda årsringar när ett gynnsamt väder råder och smala årsringar när vädret är tufft.

Årsringar kan dateras exakt genom något som kallas dendrokronologisk korsdatering. Variationer i trädens årsringar; till exempel bredden, densiteten, och den kemiska sammansättning, kan ge information om klimatet.

– Med hjälp av informationen från träden kan vi lära oss om hur klimatet har varierat hundratals och ibland flera tusentals år tillbaka i tiden, säger Kristina Seftigen.

FN: s klimatpanel IPCC har registrerat högre medeltemperaturer i hela Europa över de senaste decennierna. Förändringen tillskrivs ökade mängder växthusgaser i atmosfären, bland annat som en följd av förbränningen av fossila bränslen. Också förändringar i nederbörd har uppmätts; mängden nederbörd har minskat i södra Europa och ökat i norra.

IPCC:s klimatmodeller förutspår att medeltemperaturerna fortsätter att stiga. Även intensiteten och frekvensen av extrema klimatologiska händelser, som värmeböljor, torka och översvämningar, kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden. Förändringar kommer att beröra många regioner i Europa, med konsekvenser för både samhälle och miljön.

– Trots att vi idag har en god kunskap om klimatet är det svårt att särskilja den människliga påverkan från klimatets naturliga variationer. För att förstå klimatets naturliga svängningar måste vi få information om klimatets naturliga beteende innan det påverkades av människan, säger Kristina Seftigen.

Få meteorologiska observationer sträcker sig längre tillbaka än till mitten av 1800-talet. För att kunna förstå klimatet innan dess måste forskarna studera alternativa källor, som innehåller klimatinformation som når bortom de instrumentella observationerna.

– Bland annat kommer min rekonstruktion att kunna användas till att undersöka om frekvensen och styrkan på extrema väderhändelser, som har observerats under de senare decennierna, är onormalt hög sett ur ett tusenårigt perspektiv

Kristina Seftigen:
Late holocene spatiotemporal hydroclimatic variability over Fennoscandia inferred from tree-rings
Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
Disputation: 18 februari 2014