Boken Nordbor är utgiven i anslutning till Nordiska museets utställning med samma namn och är en kulturhistorisk exposé över livet i norr under fem sekler. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter.

Anders Gustaf Klosterberg berättar i sina minnen om hur han följde den svenska armén som bataljonspredikant 1813–1814. Han hamnade mitt i Napoleonkrigen och genom Klosterbergs ögon får läsaren uppleva krigets vardag.

Sola i Karlstad – varför säger man så? Här får vi berättelsen bakom ett ofta använt uttryck men också en spännande resa till 1700-talet.

Göteborgsutställningen 1923 var ett storslaget projekt, väl anslutet till traditionen av stora nationella utställningar. Nya byggnader uppfördes, områden planerades. Författaren tecknar en bred bakgrund till de ekonomiska, socialpolitiska och andra förhållanden som då rådde och går särskilt in på den vikt som lades vid just musiken under utställningen.

De sökte en fristad i Sverige undan förföljelserna i Nazityskland. Men svenska myndigheter sade nej. Följden blev att alla mördades i Förintelsen, efter att ha blivit av- eller utvisade, alternativt drabbats av svenska myndigheters senfärdighet. I den här boken berättas deras historia och om ett mörkt kapitel i Sveriges historia − flyktingpolitiken 1937–1942.

Bilbältet, rollatorn, Flygande tunnan, mobiltelefonin och Stålverk 80 – alla är de exempel på hur teknik har omvandlat Sverige från andra världskrigets slut till millennieskiftet. I boken Då blev Sverige modernt skildras de människor och idéer som mejslat fram det moderna Sverige under denna förändringens tid.

Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Denna bok lyfter fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren.

Öststaternas kontraspionage under kalla kriget var betydligt mer sofistikerat än vad många i väst trodde. Polska Avdelning IX rymde eliten av agenterna som utan att lämna minsta spår tog de sig nattetid in på Sveriges och andra västländers ambassader, forcerade kassaskåp och manipulerade kryptomaskiner. Deras verksamhet har varit helt okänd i väst – fram till nu.

Umeå 87 är en reportagebok om en brottsutredning i Västerbotten med ett oväntat slut, men det är också ett porträtt av ett Sverige av igår. Av ett samhälle strax före det kommunistiska Östeuropas kollaps, medlemskapet i EU, monopolen som utmanas och invandringsfrågan som ska bli politisk dynamit.

Den åttiofjärde årgången av årsboken Uppland innehåller ny forskning med anknytning till landskapet Uppland, bland annat om Vattholma sanatorium, trolldom i Uppland, prästerna från Kvek, Upplandskubb och Juthögen på Mora äng.

Under andra världskriget skickades omkring 70 000 finska krigsbarn till Sverige. Det innebar att hundratusentals liv förändrades, i bägge länder. Den mest intima källan till dessa omvälvande förflyttningar är breven som mödrarna och fostermödrarna utväxlade och som tillgängliggjorts för forskaren Ann Nehlin.

Nu kommer en tredje bok i Katarina Harrison Lindberghs serie med bearbetningar av forntida sagor. Efter Nordiska gudasagor och Völsungasagan har turen kommit till Nordiska hjältesagor. De forntida hjältarna i en numera till stor del bortglömd sagoskatt ges åter liv i en modern tolkning.

Olle Engkvist var Gävlepojken som blev förmögen storbyggmästare i huvudstaden, omtalad och välkänd från 1930-talet och framåt. Han anlitade och samarbetade med de mest välrenommerade arkitekterna. Djärv och riskbenägen, ofta långt före sin tid, byggde han alltid med kvalitet.

Den unge studenten Anders Johan Lagus korrespondens ger nya inblickar i de akademiska studiernas vardag och ideal vid Uppsala universitet under Gustav III:s tid. Breven publiceras här tillsammans kyrkoherden Johan Lagus ögonvittnesskildringar från 1789 års riksdag.

I boken Läroverken in memoriam analyseras svensk läroverkskultur för tiden 1864–1968, då examinationen skedde under kringresande censorers överinseende. Läroverken presenteras inte enbart som en studieform utan som identitetsskapande kulturinstitutioner.

När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd.

Att följa anfäder och anmödrar som levt i Göteborg är lite annorlunda jämfört med övriga Sverige. Göteborgarna kunde själva välja vilken församling de skulle tillhöra, församlingarna saknar husförhörslängder och det finns heller inga mantalslängder. Men tack och lov finns många andra ingångar till arkiven i Göteborg.

Boken gavs ut i samband med Riksskogstaxeringens 100-årsjubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas.

Under 1900-talet blev frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelserörelsernas gudstjänstlokaler många i övre Norrland. De kallades bönhus, missionshus och kapell, och de återfanns i nästan varje by. I dag har många av lokalerna rivits eller fått andra användningsområden.

Arvid Fuhre var verksam under 1900-talets första hälft, en period av framgång för svensk arkitektur som stilmässigt gick från nationalromantik via Swedish Grace till modernism. Hans byggnader återfinns i Norrland, på västkusten och i Skåne.