Grävlingar som hittar silver och guld, medeltida kyrkokonst i Risinge och nya fynd i Östergötlands största arkeologiska utgrävning – om detta och mycket mer berättar årets nummer av Arkeologi i Östergötland.

Hemma vid Gråberget är en berättelse om fiskarhustrun Anhilda och hennes värld i ett fiskarsamhälle utanför Gävle. Boken är en länk till den levande fiskarmiljön i skärgården. Den har sin utgångspunkt i Anhildas livstid under en stor del av 1900-talet, men blickar även bakåt till 1800-talet och framåt till dagens samhällsförändringar.

I boken Föreställningar skildras det vibrerande nöjeslivet i 1880-talets Stockholm och läsarna får följa den internationellt verksamma varietéartisten och nöjesdirektören John Hoods krokiga väg – från så kallad vilde till impressario för stora västafrikanska show-grupper.

Följ med på en resa i Elin Wägners fotspår som tar dig till den småländska landsbygden och samtidigt visar vägen in i ett spännande författarskap. Med författaren Josefine Gustafsson som ledsagare upptäcker vi platser som Wägner skildrade i boken Tusen år i Småland.

Vilka möjligheter och utmaningar finns när det gäller användning av källor i historieundervisning? I denna antologi diskuterar författarna olika aspekter av denna fråga både i relation till en samtida historievetenskaplig praktik och till de nya förutsättningar som digitaliserade arkiv och medier kan innebära.

Finns det något svenskt kulturarv som väckt turisters och forskares fantasi på samma sätt som hällristningarna från bronsåldern? Hällristningarnas värld är den första boken på trettio år som ger en samlad bild av vad vi vet och vad vi trott om ristningarna och ristarna. Den tar med läsaren på en resa från Ångermanland ned till Skåne och upp längs västkusten till världsarvet i Tanum.

Försvaret och kalla kriget är en guide till det svenska försvaret under kalla kriget – det största försvar Sverige någonsin har haft. Det var ett försvar som var påtagligt närvarande i hela landet och som genomsyrade hela samhället. Boken sammanfattar det tjugoåriga forskningsprojektet ”Försvaret och det kalla kriget”.

Modejournalistik i krigstider, de giftiga pennorna i 1800-talets svenska dagspress och barnboksförfattaren som blev utrikeskorrespondent. Det är tre av ämnena i 2024 års mediehistoriska årsbok.

Mycket hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria och studenter revolterade runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsminister var sedan 1946 Tage Erlander.

Sedan vårt släktes uppkomst har vi levt i, genom, parallellt med, på bekostnad av och i konkurrens med naturen – men på ständigt nya sätt. Här har den berättelsen komprimerats till dess allra mest väsentliga hållpunkter – från den fjärran tid då vi lärde oss att bemästra elden till vår senkomna insikt om att planetens tillgångar kan vara på upphällningen.

De senaste decennierna har den sjöfart som ännu finns kvar i Sverige flyttats allt längre ut från centrum. Städerna växer och trycket på utveckling är stort. Men i ivern att riva och bygga nytt är det risk att viktiga kulturvärden glöms bort. Hur tar vi hand om vårt maritima kulturarv idag? Vårt kollektiva minne av att vara sjöfarare är något att vara stolt över.

Under Nazitysklands ockupation av Norge flydde omkring 60 000 människor över gränsen till Sverige. Väl här behandlades motståndsmän de första krigsåren som spioner och straffades därefter. Men tidigt inleddes också ett svensk-norskt underrättelsesamarbete. Agenter, kurirer och sabotörer korsade gränsen fram och tillbaka.

Deltog ryska krigsfångar i byggandet av Göta kanal? Blev kanalen omodern när järnvägen kom? Hur uppkom uttrycket ”skilsmässodiket”? Med hjälp av reseskildringar, tidningstexter, visor och historisk forskning berättas Göta kanals 200-åriga historia, från nationellt prestigeprojekt till en välanvänd transportled och slutligen ett stort turistmål.

Utanför designkretsar är namnet Annika Heijkenskjöld i dag okänt, men under tre decennier i slutet av 1900-talet var hon en idéspruta och maktfaktor som satte fart på diskussioner om vardagens alla prylar.
År 1964 grundade hon Form/Design Center i Malmö, som blev en unik plats för samtal mellan formgivare, intresserad allmänhet och beslutsfattare.

Isak Gustaf Clason var en av Sveriges mest inflytelserika arkitekter kring sekelskiftet 1900. Om detta vittnar alla de byggnader som han ritat och restaurerat, och som än i dag beundras för sin skönhet. Hans kanske mest kända verk är Nordiska museet.

I Finland har det endast hittats en handfull runinskrifter. De varierar i ålder, geografisk spridning och vad de är ristade på. I antologin Runes in Finland ger tio forskare inom språk och arkeologi från Finland, Sverige och Norge sin syn på runorna i Finland fram tills i dag.

År 1767 presenterades en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande 150 åren: den moderna kakelugnen. Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem och knappast någon värmekälla är så folkkär och uppskattad.

Människan har känt till och använt sig av guld sedan urminnes tider. De äldsta guldföremålen har hittats i Svarta havsområdet, från 4700–4200 f.Kr. Några tusen år senare nådde de första guldfynden Skandinavien. Kent Andersson beskriver här hur guldet fick en betydande roll i det fornnordiska samhället, inte minst under järnåldern.

En skildring av hur hjärtat uppfattats i olika kulturer under olika historiska epoker, från antiken till nutid. I alla tider har hjärtat varit symbolen för kärlek och mänskliga kvaliteter. Med exempel från konst och litteratur förklaras varför det fortfarande är ett ideal att lyssna till hjärtat och följa hjärtats röst.

Var Sverige med i andra världskriget? Frågan kan verka absurd, men boken Okända krigsspår presenterar flera tidigare opublicerade vittnesmål och bilder av tyska och allierade soldater på svensk mark. Därtill nya uppgifter om hur svenska flygare och soldater korsade gränserna och hur samer utförde spionuppdrag.