”Vår släkt härstammar från vallonerna” är den vanligaste släktmyten och finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. DNA-släktforskaren Peter Sjölund skriver om hur och varför släktmyter uppstått. Flera av de stora släktmyterna undersöks i dag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg – DNA

I år firar svenska armén 500-årsjubileum. I Svenska arméns historia berättar sex forskare och författare om arméns utveckling och förändring över tid. Från rikets första armé, genom krig- och fredstider fram till avveckling och upprustning av dagens försvar.

Att släktforska i Finland påminner mycket om hur man släktforskar i Sverige, men hur man får fram uppgifter ur arkiv och databaser skiljer sig faktiskt en del. I boken Släktforska i Finland får den som söker släktingar i Finland en grundläggande vägledning i hur man hittar uppgifterna om sin finska släkt.

I boken Sextio herrnhutiska liv belyses en religiös 1700-talsströmning, herrnhutismen – Brödraförsamlingen – i ett social- och kulturhistoriskt perspektiv. Utgångspunkten är det uttrycksfulla självbiografiska källmaterial som Brödraförsamlingens troende efterlämnat.

Under 1510-talet utkämpade riksföreståndaren Sten Sture den yngre en maktkamp med höga adelsmän i riksrådet och den katolske ärkebiskopen Gustav Trolle. Under några år låg den politiska makten i Sten Stures händer tills han 1520 stupade i strid mot Kristian II:s trupper.

Eric von Rosen var den mytomspunne greven på Rockelstad slott, känd för sin samtid som forskningsresande och folkbildare. Han var äventyraren som ledde expeditioner i Sydamerika och Afrika och tidvis var han en av Sveriges mest sålda författare och hans föredrag drog fulla hus.

Sydsvenska pediatriska föreningen bildades 1923 och firar hundraårsjubileum 2023. Föreningen är en sammanslutning för pediatriskt intresserade läkare i södra Sverige. Denna jubileumsbok beskriver resan från Fattigsverige via folkhemmet till dagens läge inom barnsjukvården.

Gustav Möller var socialminister under en kort tid kring mitten av 1920-talet samt mellan åren 1932 och 1951 med ett par kortare avbrott. Han var folkhemmets ”arkitekt” eller ”Socialsveriges skapare” som förre statsministern Tage Erlander uttryckte det.

Långväga krigare i Vreta kloster, en kyrka på botten av Göta kanal och Norrköpings skarprättare. Om det och mycket mer berättas i årets nummer av Arkeologi i Östergötland. Tidskriften rör sig över alla tider – från stenålderns jägare till ångbåtsporslin och en dansbana från 1930-talet.

Hur gick det när direktörerna försökte rädda livet på högerpressen? Varför slutade satirtecknarna att kommentera regeringens budgetproposition? Hur stor skuld bär journalistiken till diskrimineringen av äldre? Det är några av de frågor som ställs och besvaras i Mediehistorisk årsbok 2023.

Boken De fruktade ingen förutom Gud handlar om den karolinska armén, dess mest namnkunniga generaler, de avgörande slagen och belägringarna samt uniformerna, vapnen och den nyskapande taktiken.

Texterna i Utsikt 20 har en gemensam nämnare, nämligen arkeologen Ing-Marie Nilssons forskning kring halländsk medeltid. Nilsson studerade det halländska landskapet under många år, främst med fokus på kyrkorna, men visade även ett stort intresse för den danska kungamaktens landvinningar i Halland under äldre medeltid.

I skriften Livet på landet berättar åtta personer om hur det var att växa upp på en bondgård på södra Öland under 1950- och 1960-talen. Berättelserna handlar om gården och familjen, om allt arbete som krävdes av alla och envar men också om ledig tid och glädjeämnen.

En kursbok om svensk historia från den senaste istidens slut fram till början av 2000-talet. I centrum för den kronologiska framställningen står människorna och deras sätt att skapa sina liv och forma sina samhällen – hur de organiserat sin försörjning, hur den politiska makten varit fördelad, och vilka trosföreställningar och kulturella uttryck som människor utformat.

Husarer i blått med snörmakerier i guld och dragoner klädda i ljusblått, ridande på skinande blanka hästar var under lång tid en vanlig syn i Skåne. Närvaron av de tre kavalleriregementena kom på många sätt att påverka det skånska samhället. Ryttarna bodde under fredstid i byar och städer och blev därmed en naturlig del av det civila samhället.

Bohuslän skakades om i grunden när det erövrades av den svenska stormakten. Freden i Roskilde år 1658 är startpunkten för Tomas Anderssons fortsatta skildring av landskapets händelserika historia. I denna andra del av Bohusläns historia är landskapet i ständig förvandling

År 1949 beslutade Sverige att stå utanför Nato, men efterhand blev alliansfriheten alltmer dogm och myt. 73 år senare ansökte Sverige och Finland om inträde i försvarsalliansen. I boken Sverige & Nato skriver försvarspolitikern Hans Lindblad om den svenska försvarsdebatten och växlingar mellan krig, motsättningar och fred i Norden under de senaste två seklen.

Som en orubblig vaktpost står Kullens fyr vid norra inseglingen till Öresund. Nästan fem sekel har gått sedan den första fyren på platsen började sprida ljus över Kattegatt för att vägleda sjöfarare förbi Kullabergs ökända spets. Det gör den till en av Nordens äldsta fyrar och en omistlig del av Nordens och Skånes historia.

Efter stora nordiska krigets slut behövde Sveriges sjöförsvar förstärkas. Det skedde med fästningsbyggen, nya fartygstyper och en flotta vars befälskår var specialiserad för strid i skärgård. Många av officerarna i den nya flottan kom från högreståndsmiljöer och medelklassfamiljer, men en stor del också från hem med små ekonomiska möjligheter.

1600-talet var en turbulent period i Sveriges historia, inte minst kring matbordet där mycket osämja kunde uppstå. Vill du lära dig svära och förolämpa folk som det gjordes för 400 år sedan har du en guldgruva i denna bok. Den handlar även om svenskt krogliv och rikets då förnämsta näringsställen: Storkällaren i Stockholm.