Året är 1308 och den norske kungen Håkon har beslutat att bygga en borg på en bergsklippa där Göta älv delar sig vid "Bagaholmen". Fästningsholmen kom därmed att bli en central plats i den nordiska historien genom 700 år.

Kungälvs Musei Vänner manifesterar 700-årsminnet med en bok om Bohus under den norsk-danska tiden. "Den skulle också kunna ses som en markering av Roskildefreden 1658 då den ointagliga fästningens nycklar lugnt överlämnades till den nye svenske kommendanten", skriver föreningens ordförande Verna Rydén i förordet.

Boken speglar olika delar av historien om Bohus: en medeltida borg som utvecklas till ett renässansslott, som byggs ut till en ointaglig fästning. "Och vi slutar där! Förfallet under de första svenska århundradena lämnar vi därhän men betraktar med tillfredsställelse i dag en borgruin som underhålls och används och som kan stå som symbol för hur seklers fiendskap kan omvandlas till fredlig samvaro. Bohus har blivit ett fredsmonument för framtiden", skriver Verna Rydén.

Bohus fästning 700 år innehåller följande kapitel: "Bohus slott och län under tidig medeltid" av Lars Linge, "Kring förspelet till Bohusborgen. Borgar och möten i nordisk högmedeltid" av Rune Ekre, "Vad Erikskrönikan berättar om Bohus fästning" av Kenneth Gustafson, "Ett gästabud på Bohus slott under 1300-talet" av Barbro Östlund", "Kungligt bröllop på Bohus 1335" och "Bohus slotts kungsladugård" av Kristina Bengtsson, "Skårdals Skate – norsk enklav på älvens svenska sida" av Erik Hedberg, "Bohus – den militära rollen" av J. O. Rune Hasslöf, "Julgillet på Olsborg 1504 med objudna gäster från Bohus" av Verna Rydén, "En fästnings storhet och fall – Christian IV, Corfitz Ulfeldt och Bohus" av Göran Anderberg och "Ny-Kungälv, staden på fästningsholmen" av Kerstin Berg.

Kenneth Gustafson:
Bohus fästning 700 år. Antologi kring jubiléet 2008
Föreningen Kungälvs Musei Vänner
Utkom 2008