Bygemenskapen i det svenska bondesamhället var kanske inte den gemenskap schablonbilden ofta kan måla upp. Byarna var uppdelade i en grupp rika och bofasta bönder, och en grupp fattiga som flyttade från socken till socken och hade mindre inflytande. Det hävdar Jonas Lindström i sin avhandling.
Den del av befolkningen som arbetade inom jordbruket utgjorde över 90 procent av landets invånare under större delen av Sveriges historia. Trots det så vet vi ganska lite om förhållandena inom denna grupp.
– Enligt en vanlig uppfattning präglades livet i byn av nära relationer, solidaritet och ekonomisk jämlikhet. Villkoren kan många gånger ha varit hårda, men både inom forskningen och bland allmänheten finns en föreställning om en gemenskap inom byn som gått förlorad i det moderna samhället, menar Jonas Lindström.
Resultaten i hans avhandling Distribution and Differences, utmanar denna bild av bondesamhället, en bild som allt som oftast får utgöra en motbild till dagens samhälle, som vi uppfattar som hårdare och opersonligare.
– Det fanns stora ojämlikheter bland bönderna, menar Jonas Lindström. Det finns en grupp rika bönder som äger bra gårdar, som de också kanske betalade relativt lite skatt för. De bor kvar på sina gårdar, medan fattigare bönder som brukar sämre jordar betydligt oftare flyttar runt från gård till gård.
Jonas Lindström visar i sin avhandling också att de välbärgade bönderna oftare har politiskt eller samhälleligt betydelsefulla poster, som riksdagsmän, nämndemän, kyrkvärdar och fjärdingsmän.
– Under 1700-talet minskar skillnaderna mellan de jordägande bönderna. Men samtidigt ökar den tidigare lilla klassen jordbruksarbetare som inte äger sin jord, som torpare, backstugusittare och jordbruksarbetare.
För att få en samlad bild har Jonas Lindström följt enskilda familjer och individer över tid genom att gå igenom ett stort antal typer av källor, som skattelängder, kyrkböcker, kartor, häradsrättsprotokoll och riksdagslistor.
– Tidigare liknande studier har huvudsakligen tittat på förmögenhetsskillnader vid enstaka tidpunkter. Men uppfattningarna går isär om skillnaderna där avspeglar bestående ekonomiska ojämlikheter eller bara tillfälliga variationer i en ständig omfördelning av resurser.
Jonas Lindström har följt bondebefolkningen i Björskogs socken i Västmanland under 200 år, 1620-1820.
Jonas Lindström:
Distribution and Differences. Stratification and the System of Reproduction in a Swedish Peasant Community 1620-1820
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 21 november 2008
Opponent: professor Carl-Johan Gadd, Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet
