Förmår gymnasiets läromedel att ge en bra bild av entreprenörskap och näringsliv? Svaret är i huvudsak nej. Jag har på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskat 14 läroböcker i samhällskunskap, historia och geografi. Rapporten heter Den felande länken – entreprenörens osynlighet i gymnasieskolans läroböcker. Jag blev uppriktigt förvånad över att hitta så många elementära sakfel, framförallt i samhällskunskapsböckerna.

Men ännu allvarligare är att de flesta läroböcker präglas av systematiska perspektivfel som gör att eleverna får en helt felaktig föreställning av vad entreprenörskap innebär, hur tillväxt skapas och hur det svenska näringslivet ser ut i dag.

Jag har studerat följande läromedel i historia: Alla tiders historia Maxi och Nya Alla tiders historia (Gleerups 2002 respektive 2000), Epok A (Interskol 2002), Epos (Almqvist & Wiksell, 2001) och Människan genom tiderna (Natur och kultur 1999). De präglas av flera brister:

För det första: Då det gäller orsakerna bakom den industriella revolutionen i Storbritannien gör de flesta läroböcker en tydlig koppling till det politiska regelsystemet, vilket är bra. Men då det gäller motsvarande process i Sverige är det bara Alla tiders historia Maxi som belyser detta på ett acceptabelt sätt.

För det andra: Människorna osynliggörs. Den ekonomiska utvecklingen verkar styrd av anonyma natur- och kulturkrafter. I den mån personer nämns så handlar det oftast om de klassiska industrisnillena – och då i deras roll som uppfinnare, inte som entreprenörer. Man får intrycket att om någon gör en banbrytande uppfinning, så skapas närmast automatiskt ett framgångsrikt företag (och omvänt: att alla framgångsrika företag bygger på en genial uppfinning). Detta är givetvis en grovt missvisande bild av ekonomisk utveckling eftersom entreprenörskapet nonchaleras.

För det tredje: Invandrarna osynliggörs, trots att de har haft en avgörande betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under varje period sedan medeltiden. Detta är givetvis en skandal med tanke på skolans viktiga uppgift att förebygga främlingsfientlighet. Visserligen ger historieböckerna exempel på företagsamma invandrare men ingen lärobok förmå ge eleverna uppfattningen att det handlar om mer än enstaka exempel. Här är kontrasten stor om man jämför med hur bra flera av böckerna är på att lyfta fram en annan grupp vars insatser ofta nonchaleras i historieskrivningen, nämligen kvinnorna.

För det fjärde: Tjänstesektorn osynliggörs. Näringslivet verkar bara bestå av industrin. Det svenska ekonomiska undret kan naturligtvis inte förstås om man utelämnar utvecklingen inom till exempel finansiella tjänster (bland annat affärsbankerna) eller handel (postorder, lanthandlar, varuhus, grossiströrelser etcetera). Från mitten av 1800-talet fram till 1960-talet växte tjänstesektorn i stort sett lika snabbt som industrisektorn och därefter är det bara tjänstesektorn som har växt. Trots uttrycket ”den industriella revolutionen” är det därför omöjligt att i en seriös framställning nonchalera tjänstesektorns utveckling.

Den mest anmärkningsvärda bristen i historieböckerna är emellertid det förströdda intresse som ägnas åt de senaste decenniernas ekonomiska utveckling i den industrialiserade världen. Den politiska historien – det gäller både den internationella politiken och den inrikespolitiska utvecklingen i Sverige och flera andra länder – behandlas tämligen detaljerat ända fram till våra dagar, liksom ekonomin i tredje världen. Men om den ekonomiska utvecklingen i i-världen under de senaste 50 åren sägs mycket lite.

Den senaste konkreta nyheten som kan relateras till ett visst företag eller person (till exempel en ny produkt, en ny företagsetablering eller en ny uppfinning) i svenskt näringsliv och som finns omnämnd i böckerna är följande:

• Epok nämner Nobels uppfinning av det röksvaga krutet (viken gjordes1884).
• Människan genom tiderna räknar i avsnittet om mellankrigstiden upp några uppfinningar (dock utan att säga något om när eller av vem de gjordes) där ordet kylskåp finns med. Det syftar säkert på den uppfinning av Carl Munters och Baltzar von Platen som Elektrolux (företaget stavades så fram till 1957) lanserade 1925.
• Den senaste händelsen som nämns i Nya Alla tiders historia och Epos är då Volvo börjar tillverka bilar 1927.
• I Alla tiders historia Maxi omnämns några produkter som Sigvard Bernadotte formgav, till exempel Röda Klara från 1963.

Tänk om den sista beskrivningen i en lärobok om den internationella politiska historien skulle vara Hitlers makttillträde 1933 eller om den svenska politiska historien att Per Albin Hansson blir statsminister 1932 – skulle någon acceptera den som lärobok i gymnasiet då?

Den historiebok som har de ”färskaste” uppgifterna tycks vara Alla tiders historia Maxi. De har två bilder med svensk näringslivsanknytning (tre om man även tar med en bild på en charterresa) från senare decennier, dels från nedläggningen av Uddevallavarvet 1986, dels från Kockums järnverk i Kallinge från 1950-talet där de tillverkar emaljerade pottor – emaljerade pottor som den svenska kapitalismens högsta stadium. Det är en representativ bild – inte för svenskt näringsliv – men för svenska läroböckers skildringar av det moderna svenska näringslivet.

Anders Johnson
skriftställare