Flickscoutrörelsen är en viktig men hittills bortglömd del av den svenska flick- och kvinnohistorien. I en ny avhandling studeras rörelsen i relation till den kvinnohistoriska brytningstid den verkade i, men också formade.

I år firar tio miljoner flickscouter runt om i världen att den rörelse de är medlemmar i fyller hundra år. Här i Sverige har firandet av en av världens äldsta och största rörelser för flickor gått obemärkt förbi, och kunskapen om den svenska flickscoutrörelsens betydelse och historia är låg. I Bodil Formarks doktorsavhandling Den välsituerade flickan. Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940 studeras svensk flickscouting för första gången.

Avhandlingen visar att flickscouting erbjöd flickor, företrädesvis ur den övre medelklassen, tillgång till en ny typ av fritidsaktiviteter; utflykter och lägervistelser som gav en mängd olika sorters kunskaper, upplevelser och erfarenheter. Men rörelsen skapade även, via sina tidskrifter och handböcker, möjligheter för flickorna att förstå och iscensätta sitt flickskap på delvis nya sätt.

– Genom tillhörigheten som flickscout öppnades nya sätt för flickor att vara flicka på, säger Bodil Formark.

Formark analyserar flickscoutrörelsens uppkomst vid Wallinska skolan i Stockholm år 1911 och den organisation och verksamhet som därefter växte fram under mellankrigstiden. Utifrån Simone de Beauvoirs alltjämt banbrytande verk från år 1949, Det andra könet, studeras flickscoutrörelsen i relation till den kvinnohistoriska brytningstid som rörelsen verkade i, men som den också var med och formade.

Bodil Formark:
Den välsituerade flickan. Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910-1940
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 9 oktober 2010
Fakultetsopponent: Irene Andersson, Individ och Samhälle, Malmö Högskola.