Det gustavianska väldets uppgång och fall

Det gustavianska väldet är en spännande och omtumlande tid i den svenska historien. Samtidigt som den politiska kartan revolutioneras på kontinenten drabbas Sverige av statskupper och kungamord. Mikael Alm har studerat perioden närmare.

En augustimorgon år 1772 etablerades det gustavianska enväldet genom en statskupp. Trettiosju år senare – en marsmorgon år 1809 – föll det på samma kuppartade sätt. Perioden däremellan var mycket turbulent: den rymmer inte mindre än tre statskupper, ett kungamord och en kungaavsättning. Samtidigt som de gustavianska kungarna iklädde sig den enväldiga kungaskruden svepte en revolutionär våg över Europa och även över det gustavianska Sverige.

I sitt avhandlingsarbete skildrar Mikael Alm Gustaf III:s och Gustaf IV Adolfs försök att bemöta tidens utmaningar och den intensiva legitimitetskamp som kungarna tvingades utkämpa i denna den absoluta kungamaktens elfte timme. Materialet utgörs av två huvudsakliga kategorier: dels den kungliga medaljkonsten, dels kungliga tal och ceremonier vid periodens riksdagar. Därtill fördjupas även mottagandet av de kungliga självbilderna, och de ord och stämningar som kom till uttryck bland de underlydande.

Resultaten visar på en fundamental förändring i enväldets legitimitetskamp över tid. Där Gustaf III var en högljudd kung som offensivt sökte vinna de underlydandes stöd, var Gustaf IV Adolf en utpräglat tystande kung som sökte tysta all debatt i det politiska livet. Dessa förändringar kopplas till de tilltagande motsättningar och konflikter som fanns i det gustavianska samhället och är centrala för förståelsen av enväldets slutliga fall år 1809.

Mikael Alm:
Kungsord i elfte timmen. Språk och självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp 1772-1809
Historiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 26 april 2002
Fakultetsopponent: Jakob Christensson, Lunds universitet