Det svenska bergsbrukets historia sträcker sig 4 500 år bakåt i tiden. Spåren finner vi i ortnamn, övergivna gruvhål, bebyggelse och hela samhällen grundade kring gruvor och metallhantering.

Denna del av Sveriges Nationalatlas visar hur bergsbruket har bidragit till vår välfärd. Huvuddelen handlar om järn och stål. Andra avsnitt berör övriga metaller, inte minst de bly-, guld- och silverhaltiga malmerna i Skelleftefältet och de historiskt så viktiga koppar- och silverfyndigheterna i Falun respektive i Sala.

Konkurrensen från utlandet har mötts med kvalitet, uppfinningsrikedom och entreprenörskap. Än idag hör malm och specialstål till Sveriges viktigaste exportprodukter – det produceras mer stål än någonsin tidigare i landet och intresset för malmprospektering är rekordstort. Branschens framtid beror på hur väl man lyckas utveckla nya tekniker och produkter med bättre egenskaper till lägre kostnader, mindre energiåtgång och med stor hänsyn till miljön.

Atlasen innehåller cirka 200 nyproducerade kartor, ett hundratal diagram och ett rikt urval fotografier och specialgjorda illustrationer. Jernkontoret är temavärd och temaredaktörer har varit fil.dr. Jan af Geijerstam och professor emerita Marie Nisser (1937-2011). 36 experter – historiker, ekonomer, bergsingenjörer och andra verksamma från näringslivet – har medverkat som författare. Bergsbruk – gruvor och metallframställning är den 24.e volymen av Sveriges Nationalatlas

Jan af Geijerstam & Marie Nisser (red.):
Bergsbruk – gruvor och metallframställning
Sveriges Nationalatlas
Utkom 2011