Dialekternas ordskatt begravs
Vårt lands skatt av dialektala ord och uttryck riskerar att bli liggande okänd för svenska folket. Sedan 1600-talet har hundratusentals dialektord samlats in av intresserade människor från hela vårt land. Ordbok över Sveriges dialekter har till uppgift att redigera och ge ut denna kulturskatt i en ordbok. Den hotas nu av nedläggning.
I ett arkiv i Uppsala finns samlat över åtta miljoner uppgifter om
dialektord, upptecknade av språkforskare och tusentals män och kvinnor i Sveriges alla landskap ända sedan 1600-talet. Efter flera årtionden av vetenskapligt uppbyggnadsarbete har denna ofantliga kulturskatt börjat redigeras till en rik och fantastisk ordbok, Ordbok över Sveriges dialekter. En titt i de hittills utgivna häftena (a-back) avslöjar en ordskatt av största kostbarhet.
Men situationen för ordboksprojektet är nu prekär. Efter hårda
nedskärningar av Språk- och folkminnesinstitutets anslag sedan mitten av 1990-talet är ordboksredaktionen nu reducerad med tre fjärdedelar. Projektet bedrivs 2003 med minimala resurser – en och en halv årsarbetskraft! Att med sådana villkor fullborda ordboken skulle ta hundratals år och är knappast ens en teoretisk möjlighet. Om inte redaktionen i en räddningsaktion snarast förstärks med minst en ny redaktör är risken överhängande att projektet går i graven eller läggs i malpåse, vilket i praktiken är detsamma – ett oersättligt kunskapskapital förskingras.
Det övriga Europa värderar sina dialekter och deras ordförråd på
ett helt annat sätt. Mer än sju redaktörer behandlar de danska
dialekternas ordförråd. Den finska dialektordboken skrivs av tio
redaktörer. Och i Norge beslutade regeringen för ett par år sedan att ta ett krafttag och se till att den norska dialektordboken kommer ut till 2014. Uppgiften sköts av 28 personer!
Accepterar svenska folket och svenska politiker att det inte blir
någon svensk dialektordbok medan det fortfarande finns levande svenska dialekter och forskare som har kompetens att utarbeta en ordbok? Råder det någon som helst medvetenhet om hur stora språkliga och kulturella skatter som döljer sig i våra dialekter?
Våra förfäders egentliga modersmål och samlade insatser för att
bevara det i en stor ordbok får bara inte kastas bort i spartider. Det vore en kulturskandal om det hotfulla framtidsscenariot skulle bli
verklighet.
Den svenska hembygdsrörelsen samlad till riksstämma i Blekinge den 30 maj 2003 uppmanade riksdag och regering att säkerställa den framtida utgivningen av dialektordboken genom att anslå ekonomiska medel till minst en ny redaktör.
Göran Furuland | Henrik Axiö |
Förbundsordförande | Generalsekreterare |
Sveriges Hembygdsförbund | Sveriges Hembygdsförbund |
(2004-01-06)