Ett århundrade med den gustavianska stilen

Den gustavianska stilen, kopplad till 1700-talet och Gustav III och Gustav IV Adolf, har blivit intimt förknippad med vad som har blivit utpekat som ett specifikt svenskt kulturarv kopplat till svensk smak och inredning. Stilen har generellt värderats högt av både museer och konstvetare som har producerat nationella och internationella utställningar och publikationer samt bidragit till en framgångsrik möbelproduktion sedan slutet av 1800-talet och fram till idag. Det handlar alltså om återbruket av det gustavianska, kopior, rekonstruktioner och nya iscensättningar av perioden.

Hedvig Mårdh tittar på tre perioder – 1890-talet, då både det konstvetenskapliga ämnet, museiinstitutioner och kulturmiljövården växte fram, 1930-40-talet, då produktionen av stilmöbler existerade parallellt med funktionalismen, och 1990-talet, ett decennium präglat av kulturarvsboom, ekonomisk kris och sökandet efter en nationell identitet i en europeisk kontext. Alla tre perioderna belyser återbruket av det gustavianska på olika sätt.

I avhandlingen undersöker Mårdh hur konstvetare har bidragit till värderingen, bevarandet och förmedlingen av kulturarv. Hur har forskningen påverkat möbelproduktion och konsumtion? Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i en svensk självbild? Vilket innehåll och vilka värderingar medieras genom berättelser och iscensättningar om den gustavianska stilen? På vilket sätt bidrar den till ett meningsskapande i vår samtid?

Den gustavianska stilens överlevnadsförmåga och dess starka position, som kulturarv och som kommersiell produkt har flera orsaker. Ett viktigt skäl är dess förmåga att innefatta en rad till synes motstående krafter under 1900-talet, till exempel tradition och modernitet, autenticitet och kommersialism, nationalism och internationalism samt att den har blivit del av olika retro-utopiska visioner. Konstvetare och museistjänstemän har också spelat en viktig roll genom att skriva in den gustavianska stilen i en svensk kanon. Det är emellertid inte bara akademin utan även monarkin, kommersiella företag och olika statligt finansierade initiativ, till exempel internationella utställningar som har bidragit till stilens starka ställning och betydelse för en svensk självbild.

I avhandlingen undersöks även stilbegreppets betydelse för det konstvetenskapliga ämnet och för kulturarvsprocesser. Stilhistoria påverkar urval och förståelsen av föremål och miljöer stil kan emellertid vara problematiskt och bruket är ofta ideologiskt laddat, med hjälp av stilbegreppet förmedlas uppfattningar om till exempel vad som kan sägas vara specifikt svenska karaktärsdrag, hur relationen mellan konst, estetik och makt borde se ut, vad som karakteriserar god smak eller kvalitet samt hur kreativitet förhåller sig till det förflutna.

– Vi bör inte se stil som ett statiskt begrepp utan som aktivt, föränderligt och med agens. Olika bruk av det gustavianska, till exempel konstnärers tolkningar eller reenactments av olika historiska sällskap kan hjälpa till att öppna upp förståelse och tolkningar av den gustavianska stilen, konstaterar Mårdh.

Hur vi talar om, beskriver och iscensätter kulturarv har betydelse eftersom det påverkar hur vi handlar, hur vi identifierar och förvaltar kulturarv. Det finns begränsade resurser och begränsat utrymme för vad som visas upp och bevaras, att peka ut något som det bästa, det svenskaste eller smakfullast innebär också att annat väljs bort. Det är viktigt att öka medvetenheten om hur kulturarv skapas, vilka processer som ligger bakom, vilken roll akademin har i dessa processer och hur forskningen samverkar med praktiken och på så vis formar iscensättningen av kulturarv.

Avhandlingen utgår från forskningsfältet kritiska kulturarvsstudier och granskar konstvetenskapens roll i skapandet av kulturarv och och kopplingen till ett nationellt kulturarv. Det är något som bara delvis har uppmärksammats tidigare. Avhandlingen pekar på hur iscensättningen av den gustavianska stilen som en nationell stil kan ses som resultatet av en rad förhandlingar och institutionellt stöd, en kollektiv process. Materialet som står i fokus för avhandlingen har inte tidigare satts i samband med varandra – textböcker, utställningar, historiska sällskap och möbelproduktion påverkar varandra och konstvetenskaplig forskning spelar en viktig roll i dessa sammanhang.

Hedvig Mårdh:
A century of swedish gustavian style. Art history, cultural heritage and neoclassical revivals from the 1890s to the 1990s
Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 19 maj 2017