Det finns stora likheter mellan det liv som skildras på ett engelskt gods i dramaserien Downton Abbey och herrskapets och de anställdas liv på det skånska godset Krapperup. Från slutet av 1800-talet och hundra år framåt var Krapperup en ganska sluten värld, okänd för de flesta. Men det fanns en öppenhet mot utveckling, modernisering och i den senare tidsperioden även tendenser i former för jämställdhet, enligt en ny avhandling.

Krapperup är ett gods på skånska västkusten, beläget strax söder om Kullaberg och Mölle, med anor från 1300-talet. Lillemor Nyström har i sin avhandling undersökt levnadsvillkoren för ägarfamiljen Gyllenstierna och deras tjänstefolk på borgen (Krapperups huvudbyggnad), samt för anställda i det omkringliggande jordbruket, i parken och på godsets kontor. Tidsperspektivet är långt, från 1881 till 1995.

– Under denna tid sker en utveckling i samhället där tekniska innovationer ändrar livsbetingelserna inne på borgen, som den nya spisen, vatten i kranarna och vattenburna värmeelement. I lantbruket är den tekniska utvecklingen uppenbar men också förändringar som att statarsystemet upphävs och att livet på gården går från ett system med en uppsjö av olika arbetsuppgifter och produkter till att bli ett modernt lantbruk med få anställda, säger Lillemor Nyström.

Lillemor Nyström har genom arkivmaterial och intervjuer låtit flera kategorier anställda, både i borgen och på gården, fått komma till tals och berättat sin historia om hur livet kunde gestalta sig. Genom att fokusera på enskilda händelser där integrationen mellan människor och ting synliggörs har hon fått fram en detaljerad bild där hierarki makt och motstånd, genus och klass visar på en sträng ordning men där också motstånd finns och hierarkier rubbas.

– Något överraskande är att i den detaljrika och mustiga historien framträder anställda vilka inte alltid fullföljde ägarnas order utan utövade ett ibland skarpt motstånd till gagn för dem själva. Till exempel vägrade förstekusken köra när Nils Gyllenstierna ville ta sin första biltur med den nyinköpta röda Cleméntcyclen. Istället fick andrekusken rycka in medan förstekusken fortsatte med att köra enbart med häst och vagn.

När det gällde utveckling och innovation var det förvaltaren och statardrängarna som hade kunskap om jord och växtlighet och som utifrån det omvandlade sina idéer till maskiner och redskap. Både män och kvinnor arbetade i jordbruket, men kvinnorna fick aldrig hantera maskinerna. Mjölkningen var en kvinnlig syssla tills godset investerade i mjölkmaskiner. Då fick de tvätta mjölkkärlen och mata djuren istället. Först på 1970-talet fick kvinnorna köra en motordriven gräsklippare.

– Genom att skriva en avhandling om en borg och fokusera på skeenden ges en förklaring till förändringsprocesserna som annars inte är så uppenbara i samhället i övrigt. När även silverbrickor och tröskor får plats ges historien en materiell dimension att ta hänsyn till och en förhoppning är att den kunskap som presenteras kan vara till gagn för dem som vill få nya uppslag och fortsätta studier av herrgårdsliv runt Krapperup, andra slott och herrgårdar, säger Lillemor Nyström.

Lillemor Nyström har bedrivit sina forskarstudier vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, och samtidigt arbetat på Krapperups borg.