Ett 20-tal ledande hällristningsforskare från olika delar av Europa besöker världsarvsområdet Tanum den 4 till 6 oktober. Besöket är ett led i att presentera det digitala forskningsarkivet med hällristningsbilder från bronsåldern.

År 2006 startade arbetet med att digitalisera den dokumentation som gjorts av hällristningar från hela Sverige under snart fyra sekel. Projektet är nationellt och går under namnet Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA). I dagsläget finns mer än 40 000 bilder och dokument inskannade, varav omkring 4 500 är tillgängliga och sökbara online. Antalet ökar stadigt.

– Vår infrastruktur för hällristningsforskning är internationellt ledande och vår webbportal har omkring 100 000 besökare per år, både forskare och andra intresserade. Den är en viktig komponent i UNESCO:s arbete med ett världsarkiv för hällbilder, säger Ulf Bertilsson som leder forskningsarkivet.

Symposiet ”Picturing the Bronze Age” arrangeras av Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) på Vitlycke museum. Under de tre dagarna i Tanum kommer de inbjudna deltagarna att ta del av forskningsarkivets verksamhet. De kommer också att presentera sin egen pågående forskning som belyser olika aspekter av bronsålderns bildvärld.

– Vi har en fantastisk databas och ett verktyg för forskning som vi nu utvecklat, säger Peter Skoglund, som är knuten till SHFA som forskare. Att få feedback från våra utländska kollegor är en viktig del av det arbetet.

Idag kan bilddatabasen, som är kopplade till Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem, ge snabb information om ett visst hällristningsområde och hur det ser ut. Peter Skoglund deltar nu i arbetet med att koppla information och sökkriterier till GIS-data. På så sätt kommer forskarna också att kunna ge svar på hur hällristningarnas utseende förändrats över tid.

– Där har vår förståelse ökat avsevärt genom att vi numera kan datera till exempel skeppen på 200 år när. Då blir det plötsligt möjligt att se historiska förändringar. På samma sätt kommer vi också att kunna jobba med andra motiv, till exempel människobilder och vapenfigurer.

Bronsåldern är en period med utbyte och kontakter över stora områden, och därför är det viktigt att sätta in hällristningarna i ett europeiskt sammanhang för att förstå dem.

– Jag hoppas att vi ska får ta del av forskningsperspektiv från andra länder som kan berika våra tolkningar och hjälpa oss att förstå de skandinaviska hällristningarna bättre, säger Peter Skoglund.

Föredragen kommer att publiceras i SHFA:s ”Rock Art Series” som ges ut av Oxbow i Oxford.