Finska vinterkriget 1939–1940

Arsenalen
30 november 2019 – 13 mars 2020

Lätt sovjetisk stridsvagn T-37 som togs som krigsbyte och skänktes till Sverige. Foto: Gunnar Österlund/Arsenalen

Lätt sovjetisk stridsvagn T-37 som togs som krigsbyte och skänktes till Sverige. Foto: Gunnar Österlund/Arsenalen

Finska vinterkriget utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den 30 november 1939, tre månader in i andra världskriget, anfallit Finland. Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra landavträdelser (10 procent av sin yta), bland annat Karelska näset.

Vintern 1939/1940 var i Finland en av de kallaste som uppmätts, det var konstant minusgrader och ofta låg temperaturen mellan -20 och -40 °C. Kallaste uppmätta temperaturen i Finland nådde ända ner till -47 °C.

Redan före Sovjetunionens anfall på Finland den 30 november 1939 hade planer för en svensk frivilliginsats gjorts och samma dag öppnades frivilligbyråer på flera platser i Sverige. Till att börja med intog den svenska regeringen en försiktig hållning, främst på grund av oro för reaktionen från Tyskland, som hade ingått en icke-aggressionspakt med Sovjetunionen i augusti samma år. Svenska frivilligkåren fick exempelvis till att börja med inte annonsera. I början av 1940 hade 125 frivilligbyråer etablerats över hela Sverige.

De första svenska frivilliga började anlända till Finland i slutet av december 1939. Så småningom hade drygt 8 000 man anlänt (ytterligare över 4 000 man hann anmäla sig innan fredsslutet den 13 mars 1940).

”Utan den generösa hjälp i vapen och utrustning Sverige och Västmakterna givit oss, hade ett så långvarigt motstånd som vårt varit omöjligt gentemot de oräkneliga kanoner, tanks och flygmaskiner, som satts in mot oss.”
Fältmarskalk Gustav Mannerheim efter vinterkriget.