Som riksdagsledamöter från Östergötland har vi fått information om Flygvapenmuseets möjliga utbyggnad. Budskapet till oss är tydligt, det behövs statliga pengar för att museets verksamhet ska kunna utvecklas och underhållas. Samtidigt tas kontakter med Linköpings kommun och andra tänkbara finansiärer. Det måste fram pengar, hela 129 miljoner till investeringen och ökade anslag med 12 miljoner kronor per år för hyra och personal.

Det är naturligtvis önskvärt att våra kulturskatter och historiska föremål vårdas och bibehålls. Det är viktigt att det finns en nutidsorientering kring dessa skatter och en allsidig verksamhet på museet. Men frågan är om denna verksamhet skall finnas för sig själv i form av ett renodlat museum eller om det inte är bättre att den knyts till ett framtidsperspektiv och sätts in i ett annorlunda och större sammanhang. Detta skulle kunna innebära en ökad efterfrågan också på själva museiverksamheten.

Flygvapenmuseet bör kopplas samman med högre utbildning och forskning. Det finns inga skarpa gränser mellan dåtid, nutid och framtid när det gäller kunskap om flygteknik. Det finns inte heller skarpa gränser när det gäller kunnandet om flygteknik och när det gäller hanteringen för en enskild människa. Det är en väv där det ena leder till det andra och vice versa och där allt påverkas av samhällsförändringar i stort. Det är heller inga skarpa gränser mellan högre utbildning och forskning om flygteknik. Därför bör flygvapenmuseets verksamhet kopplas samman med utbildning i flyglära och forskning inom området.

Kunskap om flyg kan bli en specialitet för Sverige. Sverige kan inte på sikt leva på export av enbart järn och stål. Vi behöver finna det vi kan vara unika och specialiserade på och därigenom bli attraktiva som nation på den globala marknaden. Kunskap om flyglära behöver i stort sett varje nation. Om vi utvecklar denna nisch kan vi bli ännu mer intressanta samarbetspartner inom såväl högre utbildning som forskning som vad gäller produktion av flygplan. Vi är bra på kunskap och utbildning och detta ska vi dra nytta av på den internationella marknaden.

Linköping är överlägset vad gäller förutsättningar att utveckla flygläran som en specialitet. Redan i dag har Saab gymnasieutbildning med flygteknik som ämne. Tekniska högskolan undervisar i kurser om flygteknik och vi har produktion av flygplan. Saab skulle sannolikt kunna vinna stora fördelar genom en bra marknadsföring av sina produkter på ett forskningscentrum. Därtill har vi flygvapenmuseet med sina skatter från förgången tid fram till i dag. Det finns en ovärderlig kompetens och äkta engagemang hos många i vår stad.

Linköpings universitet bedriver sedan flera år tillbaka samarbetsprojekt med Asien och det finns i Kina en klar efterfrågan på utbyte av forskning och utbildning med universitetet. Vinova, det nya verket för innovationsforskning, avser att specialisera sig på innovationer med kontakter bland annat mot Asien. Verket har ännu inte bundit upp sina medel på långsiktiga projekt. Allt talar för att ett forskningscentrum i Linköping med flyglära som innehållslig stomme skulle bli ett gott komplement till det nuvarande och önskade utbyggda flygplansmuseet.

Det är knappast politiskt försvarbart att en så stor del av kulturbudgeten som runt 140 miljoner skulle gå till ett flygvapenmuseum. Det är snarare rimligt att det får samfinansieras med andra satsningar så att olika delar befruktar varandra. På detta sätt kan tekniska innovationer, utbyte av utbildning och forskning och kulturella verksamheter samordnas och komma till sin rätt i ett större sammanhang. Museiverksamheten blir i sig inte mindre intressant för att det samtidigt sker forskning om framtiden och utbildning i nutidsanvändning.

Det är bra att riksdagsledamöter samlas kring viktiga frågor i länet och vi måste arbeta mot realistiska mål. Jag är övertygad om att utvecklingen av ett forskningscentrum som också innehåller ett utbyggt flygplansmuseum är ett nåbart mål. Kan vi förenas i en sådan utveckling torde finansieringen lösas och nödvändiga nätverk etableras. Ett forskningscentrum ger drivkraft för utvecklingen av framtidens Linköping.

Yvonne Andersson
riksdagsledamot för kristdemokraterna