Formandet av kön och media i frihetstidens veckoskrifter

1730-talets moraliska veckoskrifter var frihetstidens nya media. De riktades till både manliga och kvinnliga läsare och handlade bland annat om hur samhället, ofta beskrivet som ett hushåll, hotades av en livsstil à la mode. Under de följande decennierna vidgades det offentliga samtalet och kom att omfatta fler genrer. Från 1770-talet gavs till exempel ut så kallade fruntimmerstidningar.

I avhandlingen Mode och hushåll visar Agneta Helmius att det offentliga samtalet formades med ett könskodat språk och att det efterhand bidrog till marginaliseringen av hushållet i samhället. I stället fick mode, lystnaden efter det nya, alltmer plats. Men detta skedde inte utan debatt. Materialet består av veckoskrifter, småskrifter och serier av följdskrifter publicerade från 1730–1770-talen. Dessa små- och veckoskrifter, liksom kopparsticket Risbastugan 1755, där en man ligger med rumpan bar omringad av fem kvinnor i färd med att ge honom en risbastu, trycktes i små upplagor och nådde framför allt en stockholmspublik. Ändå innebar de, både enligt den tidens skribenter och senare forskning, ett genombrott för tidens nya media.

Avhandlingens första syfte är att studera hur kön användes, diskuterades och konstruerades i dessa frihetstidens nya medier. I debatten deltog kända skribenter som Olof Dalin med Then Swänska Argus, Hedvig Charlotta Nordenflycht i Fruentimrets försvar, Carl Michael Bellman i sin första dikt och Cajsa Warg med sin kokbok. Även okända skribenter som skrev under pseudonymer som Bonde-Marjo, Madame Slägtkjär och det Olyckliga Swenska Fruentimret tog till orda för att diskutera och hantera samtidens förändringar. Där dryftades också vem som skulle ha rätt at delta i det offentliga samtalet och förhållandet mellan könen. Med kön som analytisk kategori avkodas det offentliga samtalet. Perspektivet är ämnat att visa att kön användes på olika sätt på olika nivåer i det offentliga samtalet, av både kvinnliga och manliga skribenter och beroende på deras syfte eller agenda. Det formades vad som kan kallas en mediemanlighet. Kön kunde användas både välvilligt och nedsättande eller utestängande.

Ett andra syfte är att undersöka hur kön användes i formandet av moderna framåtblickande identiteter. Då kunde också motståndet mot samtidens förändringar emellanåt uttryckas i könskodade termer. Debatten bidrog till att forma nya föreställningar om det moderna samhället, både i fråga om könsrelationer och i fråga om konstruktionen av det som senare benämns en privat och en offentlig sfär. Avhandlingen presenterar en debatt om moderniteten på tröskeln till moderniteten och en debatt om exploateringen av enskildas laster, liksom om marginaliseringen av hushållet. Det offentliga samtalet bidrog till privatiseringen av hushållet.

Agneta Helmius:
Mode och hushåll. Om formandet av kön och media i frihetstidens svenska små- och veckoskrifter
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
Disputation: 8 september 2022