I höst är det 90 år sedan första världskriget – ibland kallat 1900-talets urkatastrof – tog slut. Det kommer att uppmärksammas världen över, bland annat med stora ceremonier i London och Paris på vapenstilleståndsdagen den 11 november. Men vad betydde och betyder detta krig i Sverige? I en ny avhandling skildrar historikern Lina Sturfelt krigets kulturhistoria 1914–1935 sett från en annorlunda horisont, den samtida svenska veckopressens.
– Populärkulturens krigsföreställningar känns både välbekanta och främmande när man läser dem i dag, säger Lina Sturfelt.
I de många artiklar som skrevs i Allers, Hvar 8 Dag, Idun och Vecko-Journalen gestaltades kriget precis som i dag som en meningslös masslakt – men lika ofta som en vacker riddarsaga, ett heligt offer, en rolig picknick eller en nödvändig naturkatastrof. Gamla och nya krigsföreställningar både kolliderade och smälte samman i medias ofta motstridiga försök att berätta första världskrigets fruktansvärda verklighet.
Här finns likheter men också uppenbara skillnader mot de krigförande ländernas berättelser. Lina Sturfelts avhandling handlar därför i hög grad om Sveriges roll som neutral och icke-deltagande.
– Det var en position som delvis förbands med likgiltighet, girighet, omanlighet och feghet. Men framför allt formades och förmedlades i veckopressen den självförhärligande bilden av en moralisk stormakt och en undantagsidyll, säger Lina Sturfelt. Svenskarna såg sig själva som civilisationens förkämpar i skärande kontrast till de europeiska skyttegravarnas kaos och barbari.
Avhandlingen aktualiserar också frågor om första världskrigets plats i den europeiska minneskulturen och historieforskningen, liksom den, ”kollektiva glömska” som, enligt Lina Sturfelt, omgärdar kriget i dagens Sverige.
Lina Sturfelt:
Eldens återsken. Första världskriget i svensk föreställningsvärld
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 20 september 2008
Fakultetsopponent: lektor Nils Arne Sørensen, Syddansk Universitet
