Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne

De skånska godsen har genom århundradena inte bara utgjort ett spektakulärt inslag i landskapsbilden, de har också varit centrum för politisk maktutövning och jurisdiktion. I denna avhandling  kartläggs och analyseras de skånska godsens ekonomiska och arbetsorganisatoriska utveckling från dansk tid till 1800-talets andra hälft.

Avhandlingen baseras på ett omfattande primärmaterial: godsens räkenskaper. Nio fallstudier kompletteras med en statistiskt grundad analys av mellan 43 och 123 gods (beroende på undersökningsobjekt). Därigenom blir det möjligt att kombinera en djupanalys av godsekonomins funktionssätt och lokala variationer med generella slutsatser om hur de skånska godsen utvecklats över tiden, till exempel när det gäller godsens avkastning och resultat, valet mellan egendrift och utarrendering av jord och valet mellan dagsverks- och lönearbete.

Bland djupstudiernas forskningsresultat märks bland annat det hittills enda exemplet på att godsägare i Sverige lyckats införa flyttningsförbud för sina bönder (Bjersgård) och en ekonomisk och arbetsorganisatorisk analys av Rutger Mackleans Svaneholm, som delvis ger anledning att omvärdera utvecklingen vid detta flitigt refererade reformgods.

Godsen var bostäder och statussymboler för adeln, men framförallt var de enheter inom ett produktionssystem. En stor del av Skånes befolkning var indraget i godssystemet. Godsdriftens organisering hade stor betydelse för landskapets ekonomiska utveckling, men också för böndernas sociala ställning.

I avhandlingen visas att storgodsdriften blev allt mer dominerande vid de skånska godsen. Benägenheten att från godsägarnas sida satsa på att utvidga domänproduktionen, bland annat genom avhysningar av frälsebönder, samvarierade till stor del med de internationella spannmålspriserna. Speciellt under 1800-talets första hälft ledde detta till en feodal rekyl i arbetsorganisationen, med en ökning av de kvarvarande böndernas och husmännens dagsverksskyldighet. Samtidigt växte emellertid en ny typ av lantliga lönearbetare fram – statarna.

Mats Olsson:
Storgodsdrift. Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 7 december 2002
Fakultetsopponent: professor Johan Söderberg, Stockholms universitet