Hallands kyrkor kartlagda i stor studie

Riksantikvarieämbetet har nu presenterat den första rapporten i en serie om kyrkorna i de svenska landskapen. Som första landskap i serien kommer Halland, vars kyrkor tidigare knappt har studerats. Rapporten är resultatet av ett forskningsprojekt som pågått under sex år. För första gången har samtliga kyrkor från medeltiden fram till 1950 kartlagts.

Under sex år har projektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria kartlagt Sveriges samtliga kyrkor byggda före 1950. Både våra bevarade kyrkor och de som nu har försvunnit har ingått i projektet. Arbetet ska resultera i dels en sammanfattande rapport, dels en rapport för varje landskap. I text, kartor och bilder kan man följa byggandet av kyrkor över tiden. Genom att likadana uppgifter har samlats om alla kyrkor i hela Sverige, kan man nu göra jämförelser och urskilja det unika och särpräglade för kyrkorna i varje landskap och hur de förhåller sig till den bebyggelsehistoriska utvecklingen.

Den första rapporten handlar om Halland, ett landskap som länge varit danskt och perifert gränsland. Kulturlandskapet växlar mellan karga klippor i norr, odlad slätt i söder och skog i öster. Dessa förhållanden har också påverkat landskapets kyrkor. De bäst bevarade medeltidskyrkorna i Halland finns på slätten i trakterna av Halmstad och Laholm. Stenkyrkorna i dessa trakter vänder i flera avseenden sin kulturella orientering söderut. De har tidigt försetts med västtorn och senare under medeltiden har kyrkorummen välvts, på ett sådant sätt som vi också känner igen från Skåne. I norra Halland är medeltiden mindre framträdande. Här har kyrkorna ofta byggts om. I långhusens västra delar kan medeltida murverk ännu finnas kvar, medan koren i öster härrör från 1600- eller 1700-talen. Ett typiskt exempel är Onsala kyrka, där även den rika barockinteriören är bevarad.

Långt in på 1800-talet var det vanligare att man hellre lät bygga om sin kyrka än att bygga helt nytt. Vid 1800-talets mitt började dock ett intensivt nybyggande. Det sena 1800-talets kyrkor präglas av en påtaglig resning med höga slanka torn, strävpelare och fasader i tegel eller natursten. Halland är ett av de landskap som mest påtagligt berördes av denna nybyggnadsvåg.

(2002-03-26)