Hälsa och mortalitet i Sverige under 250 år

Syftet med avhandlingen All that’s mine I carry with me är att studera exponering tidigt i livet för riskfaktorer för dålig hälsa i relation till hälsa och mortalitet i vuxen ålder i Sverige under 250 år. De riskfaktorer som ingår i avhandlingen är för det första försämrad tillväxt under fosterstadiet, i synnerhet den sista trimestern (sista tredjedelen av graviditeten), även kallad Barkerhypotesen efter den engelske läkaren DJP Barker (beroende på dålig nutrition), och för det andra exponering för infektionssjukdomar under första levnadsåret (spädbarnsåret 0-1 år) som kan leda till kronisk inflammation i efterförloppet (inflammationshypotesen).

Den första delstudien är en översikt över dessa hypoteser och deras empiriska stöd i litteraturen. Den andra och tredje delstudien består av longitudinella analyser av data på individ- och hushållsnivå baserade på data från kyrkböcker från församlingarna Halmstad, Hög, Kävlinge och Sireköpinge i västra Skåne för perioden 1760-1894 (Skånes Ekonomiska och demografiska databas, SEDD). Exponeringarna som befolkningen utsattes för tidigt i livet består dels av lokala rågpriser (nutrition, Barkerhypotesen) och dels om individen tillhörde en födelsekohort (födda ett specifikt födelseår) med hög eller låg spädbarnsdödlighet, det vill säga hög eller låg infant mortality rate (IMR) (inflammationshypotesen).

Med överlevnadsanalyser undersöktes den åldersspecifika dödligheten i åldrarna 55-80 år i de fyra skånska församlingarna under 1700- och 1800-talen för födelsekohorter som upplevt höga respektive låga rågpriser samt hög respektive låg IMR tidigt i livet. I den fjärde delstudien undersöktes registerbaserade kohortdata (SCB) på personer födda i Sverige och i tio andra länder som bodde i Sverige 1980-2001och som är födda 1921-1939 med överlevnadsanalyser (Cox-regressioner) med BNP per capita och IMR i födelselandet i födelselandet vid året för födelsen som indikatorer på nutrition (barkerhypotesen) och inflammation (inflammationshypotesen).

I den femte delstudien som baseras på en folkhälsoenkät i Skåne som genomfördes 2008 analyseras självrapporterad hälsa bland personer födda 1927-1960 i relation till IMR i Skåne under året för födelsen och IMR året före födelsen samt socioekonomiska förhållanden under uppväxten (faderns yrke, ekonomisk stress i barndomen och egen utbildning) för individerna med logistisk regression. Resultaten från de två historiska delstudierna (den andra och tredje delstudien) visar att födelsekohorter (födelseår) exponerade för hög IMR när de var spädbarn hade högre mortalitet i åldrarna 55-80 år, speciellt i luftburna infektionssjukdomar, och att exponering för luftburna infektionssjukdomar under spädbarnsåret hade en starkt höjande effekt på den åldersspecifika dödligheten i åldersintervallet 55-80 år. Hypotesen om effekten av sämre nutrition tidigt i livet (Barkerhypotesen) och en kompletterande hypotes om mödrars sjukdom under graviditeten (kvinnor i åldersintervallet 20-50 år) bekräftades inte.

I stort sett inga socioekonomiska skillnader i dödlighet ses i de två historiska delstudierna för 1700- och 1800-talen. I de två moderna delstudierna (den fjärde och den femte) ses ett statistiskt signifikant samband mellan individuella socioekonomiska förhållanden både tidigt i livet och i vuxen ålder och mortalitet i vuxen ålder (delstudie fyra) och självskattad hälsa (delstudie fem), medan BNP per capita och spädbarnsdödlighet (IMR) i samband med födelsen inte har något statistiskt signifikant samband med mortalitet som vuxen 1980-2001 (delstudie fyra) och självskattad hälsa som vuxen (delstudie fem).

Martin Lindström:
All that’s mine I carry with me. Early life disease and adult health in Sweden during 250 years
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 10 december 2015
Opponent: professor Bernard Harris