Historieämnets politiska dimension

Historia är ett skolämne i vilket föreställda gemenskaper och kollektiva identiteter tar form. Inte minst har ämnet en lång tradition av att framställa ”folket” som etniskt och nationellt villkorat. Mot bakgrund av de populistiska strömningar som kommit att definiera vår samtids politiska liv äger därför historieämnet nu en alldeles särskild samhällsrelevans. I vidare bemärkelse har ämnet ett medborgarfostrande uppdrag och genomsyras därför också av rivaliserande föreställningar om vad som utgör ett önskvärt samhälle.

Som sådant kan historieämnet både beröra och uppröra, och ge upphov till politiska konflikter i såväl klassrum som i offentlig debatt. I egenskap av ett didaktiskt problem är med andra ord historieämnets politiska dimension något som lärare måste ta i beaktande när de överväger sin undervisnings innehåll och iscensättande.

I avhandlingen Om historieämnets politiska dimension används pragmatisk utbildningsfilosofi och diskursteoretiska perspektiv på historia, politik och populism för att belysa de utmaningar som följer av historiens och historieundervisningens omstridda karaktär. Med utgångspunkt i dessa perspektiv föreslås en metodologi genom vilken kunskap kan nås om historieämnets politiska dimension. Med hjälp av metodologin undersöks hur ämnets didaktiska och utbildningspolitiska praktiker verkar diskursivt.

I avhandlingen formuleras också ett teoretiskt perspektiv där populismens logik först kritiseras och därefter omdefinieras till att utgöra ett möjligt didaktiskt modus för demokratisk historieundervisning. Genom denna teoretiska förståelse av populism uppmuntras historielärare dels till att betrakta ”folket” som en radikalt öppen kategori och dels till att möjliggöra för elever att uttrycka samhällspolitiska krav. Genom att på detta vis erbjuda metodologiska, empiriska och teoretiska slutsatser tar avhandlingen ett samlat grepp om historieämnets politiska dimension.

Andreas Mårdh:
Om historieämnets politiska dimension. Diskursiva logiker i didaktisk praktik
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet
Disputation: 11 oktober 2019