Hur intresserade har svenska elever varit av internationell historia och hur mycket fokus har historieundervisningen lagt på detta? Har historieundervisningen gått i samklang med, eller skilt sig, från internationella riktlinjer?
Thomas Nygren visar i sin doktorsavhandling hur historieundervisningen och svenska elever redan tidigt var intresserade av internationell historia. Särskilt den världshistoria som förordades av Unesco, det vill säga en mer internationell, fredlig, mångkulturell och kulturbevarande historieundervisning.
– Intressant är att svenska lärare och elever var aktiva medskapare i förändringen av historieundervisningen. Det var till och med lärarna som såg till att "Internationell förståelse" blev en framskriven del av kursplanen 1961, säger Nygren.
Aktuella händelser i samtiden såväl som populärkultur påverkade elevernas historieintresse. Med utgångspunkt i samtida problem analyserade och kritiserade elever händelser i historien, helt i linje med de moraliska internationella riktlinjerna.
Internationell förståelse, enighet i mångfald (unity in diversity) och bevarande av kulturarvet, som rekommenderades internationellt, fanns väl representerat i elevernas historia. Elever fördömde krig och rasism, uttryckte förståelse för främmande kulturer och ville vårda det lokala kulturarvet. Upprörda elever fördömde på 1960-talet USA:s rasism och även kolonialismen.
– De historiska hjältarna på 1990-talet var Raoul Wallenberg, Mahatma Ghandi och Nelson Mandela, säger Thomas Nygren.
Minoriteter uppmärksammades och kvinnor beskrevs allt mer som aktiva subjekt helt i linje med internationella riktlinjer. Det fanns även vissa undantag såsom: internationell förståelse för främmande kulturers behov av diktatur (Kina under Mao), ursäktande av antirasistiskt våld och en romantisering av lokalhistorien som kunde ta sig nationalistiska uttryck.
Trots mer fokus på Europa i kursplan och lärardebatt fortsatte eleverna att främst skriva om världshistoria efter murens fall och in i 2000-talet. Elevernas historia sträckte sig även utanför riktlinjerna. Det man förordade i styrdokumenten blev inte nödvändigtvis vad eleverna fokuserade på i historieundervisningen. I elevarbeten var såväl klädmode som Walt Disney en del av historien.
Thomas Nygren:
Historieundervisning i mänsklighetens tjänst. Internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002
Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 10 juni 2011
Fakultetsopponent: professor Harry Haue, Institut for Filosofi, Pædagogik og Religionsstudier, Syddansk Universitet