Historiska porträtt som kunskapskälla

Varje dag möts vi av bilder av kända människor – deras ansikten och kroppar fyller medierna. Intresset för att betrakta och bedöma andra utifrån deras yttre har en egen tradition. I samband med den moderna tidens inträde och ett framväxande intresse för historia blev porträttmålningar av välkända personer som levt innan 1800-talet – före fotografins inträde – mycket populära.

Historiska porträtt gjorde det möjligt att stå öga mot öga med någon som levt för flera hundra år sedan. Men gick det verkligen att lita på att målningen inte ljög och visade upp en falsk bild av hur personen sett ut? Vad var ett porträtt – egentligen?

I avhandlingen Historiska porträtt som kunskapskälla diskuterar konstvetaren Charlotta Krispinsson hur konsthistoriker uppmärksammade och skrev om äldre porträtt vid sekelskiftet 1900. Hennes studie belyser också hur porträtt av svenskar dokumenterades för Svenska porträttarkivet, och om de slott och museer där nationella porträttsamlingar visades i Europa från sent 1700- till tidigt 1900-tal. Avhandlingen ger nya infallsvinklar på porträttets teori och receptionshistoria.

Charlotta Krispinsson:
Historiska porträtt som kunskapskälla. Samlingar, arkiv, konsthistorieskrivning
Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
Disputation: 7 oktober 2016