Ett äktenskap är inte bara ett viktigt band mellan två personer. Det är också mycket viktigt för staten eftersom det får stå som modell för hur man utformar regleringar av intima relationer. Catrine Andersson, sociolog vid Uppsala universitet, har i sin avhandling följt äktenskapet i statliga utredningar under hundra år. Hon menar att äktenskapet som ideal är svårt att göra sig av med.
År 1909 påbörjades arbetet med att liberalisera och individualisera äktenskapslagstiftningen. Det var en anpassning till det nya moderna Sverige man hoppades skapa. Genom stora sociala reformer skulle fattigdom och ojämlikhet byggas bort. Hundra år senare, 2009, fick samkönade par rätt att ingå äktenskap. Detta efter en livlig diskussion sedan 1980-talet som resulterat i sambolag för homosexuella och det registrerade partnerskapet.
De historiska förändringarna av äktenskapet reser en rad frågor: Vad är ett äktenskap i statens ögon? Hur har äktenskapet förändrats under de senaste hundra åren? Är det möjligt att tänka sig ett samhälle utan äktenskap? Vilka förändringar av äktenskapet under 1900-talet gjorde en könsneutral äktenskapslagstiftning möjlig? Svaren har Catrine Andersson sökt i de utredningar som förberedde lagändringarna under de senaste hundra åren för att se hur staten själv har formulerat och motiverat reformerna.
– Statens reglering av intima relationer har successivt blivit mer inkluderande och mindre moraliserande, säger Catrine Andersson.
Äktenskapet har under 1900-talet kompletterats av fler samlevnadsformer – sambolagar skyddade den svagare parten i ett förhållande, och sambolagen för homosexuella samt partnerskapslagen gav samkönade par en juridisk ram för sina relationer. Dessa inkluderingar har samtidigt inneburit nya gränsdragningar. Där tidigare heterosexualitet var ett kriterium för att en intim relation skulle omfattas av statens beskydd har istället tvåsamhet, äkthet och sexuell normalitet blivit centrala kriterier.
– Tvåsamhetsnormen handlar inte bara om utformningen av äktenskapet, utan om en generell samhällssyn. Det måste i ett välordnat samhälle vara möjligt att kunna förutse effekter av lagar och regler. Därför vill staten dra skarpa gränser mellan intima och ickeintima samt mellan sexuella och icke-sexuella relationer, såväl som mellan familj och icke-familj. Genom att även fortsättningsvis utgöra navet i dessa statliga gränsdragningar behåller äktenskapet sin avgörande betydelse i det svenska samhället, säger Catrine Andersson.
Catrine Andersson:
Hundra år av tvåsamhet. Äktenskapet i svenska statliga utredningar 1909-2009
Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Disputation: 13 maj 2011
Opponent: docent Åsa Lundqvist, Socialhögskolan, Lunds universitet
