Medeltidens samhälle vilade bokstavligt talat på den odlade jorden. Vem som ägde och vem som brukade marken var förhållanden som definierade människornas samhällsställning och bestämde hur deras relationer till varandra såg ut. Agrarhistorikern Alf Ericsson har i sin doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur olika system för jordvärdering fungerade under medeltiden.
Agrarhistoriker har främst studerat jordbruksutveckling med fokus på teknik och metoder, men Alf Ericssons doktorsarbete vid lantbruksuniversitetets avdelning för agrarhistoria är en undersökning om hur man med hjälp av olika jordvärderingssystem intellektuellt lyckades bemästra samhällets viktigaste resurs. En viktig iakttagelse är att det inte existerade något för hela riket gemensamt jordvärderingssystem.
– Tvärtom fanns en regional mångfald på detta område, vilket bekräftar att Sverige från början var en federation bestående av olika landskap med egna traditioner och sedvänjor, säger Alf Ericsson.
De mest utvecklade systemen var attungen i östra Götaland och marklandet i Svealand. Medan attungen utvecklades successivt under tidig medeltid, dvs. på 1100- och 1200-talen, till följd av att nya funktioner tillfogades när nya behov uppstod, var marklandet mångfunktionellt redan från första början, då det uppstod i mitten av 1200-talet. Av allt att döma är marklandet en moderniserad attung.
Jordvärderingssystemen är ingångar till många aspekter av medeltidens samhälle. Avhandlingen fäster särskilt uppmärksamheten på hur produktionen har organiserats och förändrats under perioden 1100–1500 e.Kr.
En avgörande brytpunkt i utvecklingen inträffade cirka 1200, då det klassiska europeiska godssystemet – på engelska benämnt the manorial system – infördes på svenska jordegendomar. Denna viktiga händelse har i stort sett gått tidigare historieskrivning förbi.
– På godsens huvudgårdar har stora mängder spannmål producerats, betydligt större än vad som tidigare kunnat konstateras, säger Alf Ericsson. Och det var först då som vattenkvarnen introducerades i Sverige, en maskin som varit känd i Europa alltsedan antiken.
Efter digerdöden 1350 med dess katastrofala effekter följdes denna högkonjunktur av en ekonomisk nedgång, vars omfattning kan bestämmas tämligen exakt på basis av attungen och marklandet och de andra jordvärderingssystemen.
Alf Ericsson:
Terra mediaevalis. Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige
Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
Disputation: 9 november 2012
Opponent: professor Thomas Lindkvist, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
