Den tidigare journalisten på Dagens Nyheter Kaa Eneberg har i boken Tvingade till tystnad gett en skakande skildring av det som drabbade en del av de människor som på 1930-talet utvandrade från Malmfälten till Sovjetunionen. Dessa kirunasvenskar drömde om ett bättre liv i det kommunistiska paradiset. Men den brutala verkligheten var en annan. Många återvände snart till Sverige men vissa stannade och blev sovjetiska medborgare. En del av dem föll offer för Stalins utrensningar i slutet av 30-talet.
Det här är en till stora delar okänd sida av vår nutidshistoria. Det är också en sida av kommunismens historia. Det är angeläget att denna så mörka del i den svenska kommunismens historia klarläggs. Vänsterpartiet tycks inte vara särskilt angeläget att skapa klarhet trots att det svenska kommunistpartiet aktivt deltog i de värvningskampanjer som lockade svenskar att utvandra till Sovjetunionen. Vänsterpartiet anstränger sig att tvätta bort kommuniststämpeln. Men en förutsättning för att de ansträngningarna ska bli trovärdiga är att partiet är berett att kasta ljus över sitt förflutna. För även om man byter namn kommer man inte ifrån sin historia.
Jag har ställt en skriftlig fråga i riksdagen till vice statsminister Lena Hjelm-Wallén om det är aktuellt med något utredningsuppdrag för att klarlägga kirunasvenskarnas öde. Hon framhåller i sitt svar att historien om kirunasvenskarnas öden är viktig och att förbrytelser i kommunismens namn i högsta grad är en del av 1900-talshistorien.
Hon påpekar att regeringen har anslagit 9 miljoner kronor under en treårsperiod till forskning om kommunismens brott. Pengarna förvaltas av Forskningsrådet för humanistik och samhällsvetenskap. Jag vill citera avslutningen på Lena Hjelm-Walléns svar på min fråga:
”På detta sätt ges möjlighet att, bland många andra uppslag, studera offren för politisk terror i skilda stater och regioner, inte minst under Sovjettiden. Detta är ett betydelsefullt sätt att kasta ljus över centrala historiska skeenden. Genom att bereda möjlighet att undersöka och dokumentera övergrepp i det förgångna ökar vi vår insikt i brott utförda i totalitära lärors namn. Den metoden är också i slutändan sannolikt den bästa vi har för att söka vaccinera oss mot framtida illdåd.”
Jag instämmer helhjärtat i Lena Hjelm-Walléns uppfattning och hoppas att de forskningsmedel som har anslagits kommer att användas till att också belysa kirunasvenskarnas öde.
Carina Hägg, riksdagsledamot för socialdemokraterna
