Litet företag hotas av Riksarkivet
Peter Wallenskog växte upp i en socialdemokratisk familj i Småland. Dialekten har han kvar, men hur är det med tron på den goda välfärdsstat som socialdemokratin hyllar? Han leder i dag ett litet företag med nio anställda. Företaget löper risk att krossas av en myndighet som borde se det privata initiativet som ett värdefullt komplement.
Man känner sig maktlös. Ja, han säger så när han ringer till redaktionen. Peter Wallenskog är vd för Genline, som erbjuder människor möjlighet att släktforska på nätet. Det som får honom att oroa sig för framtiden är Riksarkivet.
Genline arbetar med historiska kyrkböcker. Materialet är digert. Målet är att allt ska kunna finnas tillgängligt på nätet nästa år. Allmänheten får, mot en avgift, tillgång till materialet. Företaget köper och hyr mikrofilmade kopior av kyrkböckerna från Riksarkivet. Dessa skannas in och digitaliseras. Företaget har betalat ett par miljoner kronor till Riksarkivet och kommer att betala minst lika mycket till om arbetet fortskrider enligt
plan.
Nu verkar det som om Riksarkivet överväger att använda sina resurser till att göra samma sak som Genline.
– Jag har fått veta att Riksarkivet planerar att börja skanna in äldre kyrkböcker, berättar Peter Wallenskog.
Genline har haft goda skäl att tro att myndigheten skulle avstå från dubbelarbete. I ett brev till riksarkivarie Tomas Lidman skriver Peter Wallenskog: "Genline bildades i mitten på 90-talet och beslutade att satsa fullt ut just för att en statlig utredning hade kommit fram till att staten inte skulle digitalisera de historiska kyrkböckerna inom överskådlig tid. Utredningen fattade beslutet eftersom arbetet beräknades ta i anspråk ca 300-600 miljoner kronor av skattemedel och pågå under ca tre decennier."
På en konferens för ett par år sedan gav dåvarande riksarkivarien Erik Norberg besked om att myndigheten inte hade för avsikt att "under överskådlig framtid" digitalisera det äldre kyrkoboks-materialet. Han tycktes också vara öppen för insatser från andra än Riksarkivet (Rötter 20/8):
"Vårt övergripande mål när det gäller att bevara handlingar är att de görs så tillgängliga som möjligt. Vem som gör det är av en sekundär betydelse så länge det görs med kvalitet."
Det var då. Nu sopar andra kvastar.
Myndigheter kan ompröva tidigare ställningstaganden, överväga nya projekt. Och ett företag kan gå under. Det är sånt som händer. Men nog vore det olyckligt om Riksarkivet inriktade sig på dubbelarbete? Det framstår som oetiskt om staten använder skattemedel för att konkurrera ut företag. Dessutom vore det en märklig användning av Riksarkivets begränsade resurser om pengar avsattes för en arbetsuppgift som redan är under utförande.
Självfallet är det en rimlig ambition för Riksarkivet att handlingar ska vara så tillgängliga som möjligt. Men även andra aktörer borde kunna spela en roll i det arbetet. Om myndigheten beslutar att ta sig an samma beting som Genline väcks misstanken att detta görs för att slå vakt om den egna verksamheten.
Per Ericson
bitr. chef ledarredaktionen
Svenska Dagbladet
(2004-08-19)
Artikeln har tidigare publicerats i Svenska Dagbladet.
