Det finns en tydlig koppling mellan firandet av lokala helgon och den kyrkliga administration som växte fram i Skandinavien under 1100-talet. Samtidigt hade helgonen olika betydelse i Sverige och Danmark. Det visar en ny avhandling i historia från Göteborgs universitet.

Lokala helgonkulter uppstod under tidig medeltid i en region i Skandinavien som var uppdelad i de lundensiska och uppsaliensiska kyrkoprovinserna, vilket ungefär motsvarar dagens Danmark och Sverige. I båda provinserna etablerades biskopsdömen och andra institutioner under 1000- till 1200-talen och avhandlingen koncentreras till samma tidsperiod.

För första gången har en jämförande studie gjorts av samtliga 23 lokala helgon i båda kyrkoprovinserna. Det ger ett samlat skandinaviskt perspektiv som saknats i tidigare forskning om helgonkulter i Europa.

– Dessa tidiga helgonkulter tjänade flera olika syften. Förutom att firandet av lokala helgon stödde kristnandet var kulter ett sätt att bekräfta heliga platser. Ofta byggdes sedan en kyrka eller ett kloster där. Nya heliga platser kunde också användas för att stödja lokala maktpersoner eller för att skapa nya pilgrimsorter och underlätta vallfärden för de nya kristna, säger Sara Ellis Nilsson som skrivit avhandlingen.

Helgonen var ofta personer som bott på platsen, till exempel Elin av Skövde, Botvid av Södermanland, Thøger av Vestervig och Margareta av Roskilde. De var viktiga förebilder för befolkningen i områden som nyligen kristnats. Alla ansågs ha utfört mirakel, vilka nedtecknades i berättelser. Vissa helgon var martyrer medan andra blev helgonförklarade för sina fromma gärningar. Elin av Skövde samlade till exempel in pengar för att bygga en kyrka.

Sara Ellis Nilssons visar bland annat att Danmark var intresserat av påvlig helgonförklaring mycket tidigare än Sverige, vilket tyder på starkare band till påvestolen.

– I Danmark behövde den heliga personen vara helgonförklarad av påven för att firas officiellt av kyrkan. Det behövdes inte i Sverige, säger hon.

Hennes forskning om lokala kulter har stundtals varit rena detektivarbetet för att hitta de källor som finns i rester av medeltida kyrkoböcker. Efter reformationen styckades dessa böcker och användes som nya omslag, ofta på 1600-talets räkenskapsböcker. För hundra år sedan påbörjades en katalogisering av fragmenten. Nu finns en digital katalog över de svenska fragmenten som gör att dessa värdefulla källor kan användas igen.

Sara Ellis Nilsson har undersökt pergamentfragment av kyrkoböcker och andra skrifter som är de tidigaste bevarade beläggen för dessa kulter.

– Det går att utläsa mycket i texterna. De lokala helgonen vördades, firades i kyrkan och hade egna dagar i kalendern. I stift där de ansågs viktiga var till exempel helgonets festdag avsedd för alla och inte bara för präster. Så var det med Elin som man fortsatte att vörda länge i Skara stift. Men de kvinnliga danska helgonen fick inte så långvarig status, troligen för att de saknade stöttning från rika familjer och kyrkan. De fick aldrig officiella festdagar, säger Sara Ellis Nilsson.

Sara Ellis Nilsson:
Creating Holy People and Places on the Periphery. A Study of the Emergence of Cults of Native Saints in the Ecclesiastical Provinces of Lund and Uppsala from the Eleventh to the Thirteenth Centuries
Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Disputation: 20 februari 2015
Opponent: professor Stephan Borgehammar, Lunds universitet