Tre av tio länsmuseer har ingen konservator anställd och över hälften upplever att de inte kommer att klara behovet av bevarande de kommande tio åren. Samtidigt pekas skadedjur och klimatförändringar ut som viktiga hot framöver. Nu måste både museerna och deras huvudmän prioritera att vårda samlingarna, annars riskerar stora värden att fördärvas, anser Nordiska konservatorförbundets svenska sektion, som ligger bakom undersökningen.
– Landets länsmuseer har en nyckelroll i att synliggöra Sveriges historia och är också en viktig resurs för bevarande i sina regioner. Nu måste vård av samlingarna prioriteras högre, annars kommer framtida generationer inte att kunna ta del av betydelsefulla delar av vårt kulturarv, säger Pia Christensson, ordförande för Nordiska konservatorförbundets svenska sektion.
Undersökningen, där 25 länsmuseer ingår, visar att hälften av museerna upplever att de inte kommer att klara behovet av bevarande med de resurser som finns de kommande tio åren. Skadedjur, hantering av föremål och klimatförändringar pekas samtidigt ut som de största hoten mot samlingarna i framtiden. En majoritet svarar att de vill prioritera vård av samlingarna högre, men ser ekonomiska begränsningar som det största hindret.
Tre av tio museer har inte någon konservator anställd alls, utan tar in personal vid behov. Museerna får därmed svårt att upprätthålla kompetens, något som också drabbar privatpersoner, föreningar och andra institutioner som på olika sätt tar del av den kompetens som finns på museerna. International Council of Museums (ICOM), där länsmuseerna är medlemmar, betonar i sina etiska regler nödvändigheten av att anställa kvalificerad personal och ha kontinuerlig uppsyn över samlingarna för att kunna bedöma och förebygga skador samt planera framtida vård.
– Länsmuseerna är en viktig resurs för det omgivande samhället och ett nav för kulturvård i sina regioner. Förebyggande konservering kan inte bedrivas i form av punktinsatser, därför vill vi se att museerna satsar på att ha anställd och kvalificerad personal och att beslutsfattare prioriterar vård av samlingar högre, säger Pia Christensson.