Boken Menuetten – älsklingsdansen handlar om den unika menuettkulturen i Frankrike, Sverige, Finland, Danmark och Norge. Från de tidigaste omnämnandena i Danmark 1667 och i Sverige 1676, fram till i dag. Både hos herre, kung och folk.

Under 1700-talet stod menuetten i blom. Amiralen Carl Tersmeden ger glimrande skildringar om hur man dansade menuett solo, två par samtidigt eller flera par samtidigt. Och hur man bytte partner så att alla damerna kom att dansa menuett med alla herrarna inom en omgång. Så inleddes exempelvis en bal klockan 7 på kvällen med menuett av de förnämsta fruarna. Det blev paus vid midnatt. Då var Tersmeden genomblöt av svett och bytte både linne och kläder. Och därpå fortsatte han att dansa till klockan 6 på morgonen. Detta hände i Åbo, 1748.

Inte var man sämre i Stockholm heller. År 1778 fick kung Gustaf III och drottning Sofia Magdalena en son. Detta firades med en stor bal, där det dansades sjutton menuetter i rad, solo av ett par åt gången. Kungen och drottningen inledde. Här skedde en malör, som har gått till historien. Då kungen tog drottningen vid handen och ledde henne ner från podiet till dansgolvet, halkade hon och ramlade omkull. Hon hjälptes upp, och de dansade. Sedan fortsatte menuetterna i rangordning, av de sexton följande paren.

Folket på landet dansade också menuett, runt om i Norden. Både solo och många par samtidigt. I Sverige har menuett dansats i så gott som hela landet. Det finns rikligt med berättelser från 1700-talet, därtill omtalanden och fragment bevarade. Även i Danmark har menuetten dansats i hela landet och det finns otaliga skildringar om menuettdans och man har uppteckningar och en film av menuettens form. I Norge fick den tyske dansmästaren F.A. Zorn till sin stora förvåning se bondpojkar och bondflickor dansa menuett i Hønefoss 1836, då han var på jakt efter halling.

I Finland har menuett dansats i alla svensk-språkiga bygder, som kallas Svenskfinland. Inom ceremonidansen dansades menuetten solo av ett par, av två par samtidigt eller av flera par samtidigt och med ombyte av partner, enligt ett invecklat system. Även ombyte av kavaljer i bordsändan. Bordsändskavaljeren bestämde menuettens längd.

I Finland dansas polska efter menuetten idag. Det kan konstateras att menuetten har följts av en polska inom ceremonidansen på allmogens bröllop både i Finland, Danmark och Sverige.

Gunnel Biskop är fil.dr. Hon disputerade vid Åbo akademi med avhandlingen Dansen för åskådare. Intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet.

Gunnel Biskop:
Menuetten – älsklingsdansen. Om menuetten i Norden – särskilt i Finlands svenskbygder – under trehundrafemtio år
Finlands Svenska Folkdansring
Utkom 2015