Minnet av Förintelsen bland judar i Sverige

Sverige intog en neutral position under andra världskriget och deltog inte militärt eller ställde sig bakom någon av de stridande parterna. Trots detta gjordes eftergifter såsom att tillåta Nazitysklands transitering av varor och trupper över svenskt territorium. Sverige gav också humanitärt bistånd till länder som drabbats av kriget och öppnade gränserna för judiska flyktingar vid olika tillfällen. I slutet av kriget hade sionismen framgång som nationell rörelse både bland judar i Sverige och internationellt. Grundandet av staten Israel den 14 maj 1948 symboliserade för många ett betydelsefullt ögonblick i judisk historia, och minnet av Förintelsen spelade en viktig roll i uppbyggnaden av den israeliska staten, inte minst på grund av att många Förintelseöverlevande emigrerade till Israel. Frågor om judars upprättelse efter Förintelsen, om någon slags kompensation och om rättegångar mot Förintelseförövare blev också aktuella efter krigets slut.

Avhandlingen Navigating Injustice. Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945–1967 handlar om hur judar i Sverige under den tidiga efterkrigstiden diskuterade och mindes Förintelsen. Till skillnad från många tidigare studier, som har fokuserat på hur Sveriges icke-judiska majoritet förhöll sig till Förintelsen, undersöker detta arbete reaktioner bland Sveriges judiska minoritet genom att analysera svensk-judisk press. Även om de svenska judarna levde i det neutrala Sverige och skonades från direkt förföljelse, var de en del av den grupp som nazistregimen ville förinta, och de deltog aktivt i initiativ för att hjälpa andra europeiska judar.

Under den tidiga efterkrigstiden uppstod svåra etiska frågor om hur man bör reagera på och hantera folkmord och vilka skyldigheter det medför. I avhandlingen undersöks flera centrala teman kopplade till detta. Exempelvis: Hur såg svenska judar under den tidiga efterkrigstiden på Sveriges neutralitet under kriget – var det moraliskt försvarbart att vara neutral när ett folkmord pågick? Tyckte svenska judar att de hade gjort tillräckligt för att hjälpa förföljda judar? Hur ställde de sig till skapandet av en judisk nationalstat? Ansåg de att det var viktigt att söka rättvisa i form av restitution, kompensation och rättegångar mot Förintelsens förövare?

Julia Englander:
Navigating Injustice. Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945–1967
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 29 november 2024