I Från Hanoi till Bryssel står synen på moral i svensk utrikespolitik 1969–1996 i centrum. Perioden sträcker sig från de radikala efterdyningarna av 1968 till en tid då kalla kriget är historia och Sverige har blivit medlem i EU.

I boken visas hur Sveriges verbala utrikespolitiska agerande förändrades efter kalla krigets slut: från den tidigare aktiva linjen där inte minst ställningstaganden för (delar av) tredje världen var vanligt förekommande till en utrikespolitik där Sverige i allt större utsträckning uttrycker samhörighet med Europeiska unionen.

Ett av de första tillfällen där den aktiva utrikespolitiken mani-festeras i politiskt agerande var under algeriernas krig för självständighet från Frankrike genom ett svenskt ställningstagande för algerisk självständighet. Tidigare, under det dryga decenniet efter andra världskrigets slut hade den svenska utrikespolitiken präglats av utrikesminister Östen Undéns tänkande. Undénlinjen kännetecknades av maktbalanstänkande och försiktighet och mer av passivitet än aktivism.

Douglas Brommesson argumenterar för att vår förståelse av de överväganden som görs i utrikespolitiken kan växa genom studier av den moralsyn som återspelas i politiken. Utifrån denna utgångspunkt studerar han moralsyn i utrikespolitiken med hjälp av fyra etiska traditioner baserade på tänkandet hos Hugo Grotius, Immanuel Kant, Niccoló Machiavelli och Karl Marx och karaktäriserar med hjälp av dessa traditioner förändringar av moralsynen i svensk utrikespolitik.

Douglas Brommesson är forskare och lärare i statsvetenskap. Från Hanoi till Bryssel är hans doktorsavhandling.

Douglas Brommesson:
Från Hanoi till Bryssel. Moralsyn i deklarerad svensk utrikespolitik 1969–1996
Santérus Förlag
Utkom 2007