Mumifierad biskop undersöks i Lund

Foto: Gunnar Menander

I dag flyttas 1600-talsbiskopen Peder Winstrups kista ur kryptan i Lunds domkyrka. En förundersökning har visat att kroppen är sällsynt välbevarad och den kommer därför att bli föremål för en rad undersökningar i ett stort tvärvetenskapligt universitetsprojekt.

Målet är inte bara att hitta ny information om den historiskt intressante personen Peder Winstrup, utan även att genom medicinska undersökningar av kroppen skapa en bild av hur det var att leva i Lund på 1600-talet. Peder Winstrup (1605-1679) tillträdde som biskop i Lund 1638, när Skåne fortfarande var danskt. Han var en skicklig navigatör i det politiska landskapet och lyckades hålla sig kvar även efter det att Skåne blev svenskt 1658. Han var också initiativtagare till att grunda Lunds universitet.

– Peder Winstrup är vår mest okände kändis. Han är en historisk centralgestalt vars kvarlevor är unika ur flera aspekter. Kroppen är i ett mycket gott skick och Winstrups stoft fungerar som ett arkiv för kunskapen om 1600-talsmänniskans livsvillkor och hälsa. Hans betydelse för stadens, kyrkans och universitetets utveckling kan inte nog betonas, säger Per Karsten, chef för Historiska museet i Lund och ansvarig för forskningsprojektet tillsammans med kollegan Andreas Manhag.

Biskopen har legat begravd i domkyrkan sedan 1680, men kistan har flyttats ett antal gånger. 1875 blev kistan tillsvidare uppställd i ett av kryptans kapell. Domkyrkan är ett av Sveriges populäraste besöksmål och med tiden har behovet av en tyst plats växt sig allt starkare. I det kapell där kistan nu står finns förlagan till pilgrimkorset för pilgrimsvägen Skåne Blekinge. Tanken är att skapa ett kapell med pilgrimskoppling på platsen så att kapellet kan användas för sitt ursprungliga ändamål som plats för bön och gudstjänst. Därför flyttas kistan, men innan man gör om kapellet ska murarna undersökas. Vatten från en nergrävd bäck under Sandgatan tränger in i kapellet.

Upprinnelsen till projektet var en rad av varandra oberoende händelser. Samma dag som beslutet om att flytta kistan kom, höll antikvarie Andreas Manhag på att skanna in gamla glasplåtar, och han fick då se en bild från en tidigare gravöppning av Peder Winstrups kista.

– Vi visste att kistan hade öppnats 1833, men nu visade det sig att den även hade öppnats någon gång på 1920-talet. När jag fick se bilden formades en projektidé inom loppet av några sekunder. Det var för bra för att vara sant, säger Per Karsten.

Osteologerna Torbjörn Ahlström och Carolina Arcini kommer att spela en viktig roll i undersökningen av kroppen. Bland annat planeras en noggrann undersökning av hans kläder och en ct-scanning (datortomografi) av kroppen.

– Om han är torkad kan organen finnas kvar, och då skulle man kunna ta leverprover med mera, vilket skulle kunna ge unik kunskap om 1600-talsmänniskan, säger Per Karsten.

Förutom de rent fysiska undersökningarna finns det mycket att utforska när det gäller Peder Winstrup som person. Han var en renässansmänniska; professor i fysik, teologie doktor, arkitekt, boktryckare och allmänt vetenskapligt nyfiken. Det skapar många möjligheter, som troligen kan engagera de flesta fakulteter i det tvärvetenskapliga projekt man hoppas få till.

– Trots att han måste ha ägnat så mycket tid åt kyrkan och politiska maktspel, gav han sig tid att fundera kring vetenskap också, säger Per Karsten.

Historien om Peder Winstrup passar också utmärkt som en del i universitetets 350-årsjubileum och för domkyrkans projekt ”Lunds domkyrka 2023” som handlar om 900 år i katedralen. Efter att kistan flyttats förvaras kroppen i en lokal på Gastelyckan, där den kan undersökas under bästa möjliga förutsättningar. För att genomföra projektet krävs dock pengar, och hittills har man fått en rad bidrag och donationer, men fortfarande behövs mer.

– Målet är en utställning och en populärvetenskaplig bok till universitetets 350-årsjubileum, säger Per Karsten.

(2014-09-11)