Nej, rika betalade inte mer skatt på 1970-talet

En vanlig bild är att det svenska folkhemmets ”gyllene era” förde med sig höga straffskatter på höginkomsttagare. I själva verket uppvägdes de av konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter – som var högre i den nedre halvan av inkomstfördelningen.

Gunnar Lantz, forskare vid Umeå universitet, har i sin doktorsavhandling undersökt inkomster och skatter under efterkrigstiden för att syna bilden av ett skattesystem som har sagts kraftigt missgynna höginkomsttagare.

– Det är en stor missuppfattning att det svenska välfärdsbygget skulle ha bekostats av så kallade rikemansskatter, säger Gunnar Lantz. Det bekostades av skatter på låg- och medelinkomsttagare i högre grad. Den missuppfattningen fortsätter prägla politiska förslag idag och det gör den till en farlig missuppfattning.

I avhandlingen rekonstruerar Gunnar Lantz data över inkomster och skatteuttag utifrån bland annat taxeringar och hushållsbudgetundersökningar. Han analyserar också den politiska process som lade grunden till allmän konsumtionsbeskattning på 1960-talet i form av mervärdesskatten, momsen.

Han visar att de socialdemokratiska regeringarna var väl medvetna om att en generell skatt på konsumtion var impopulär inom den egna väljarbasen just på grund av att den väntades slå hårdare mot låginkomsttagare. Lösningen blev att rama in den som ett medel för att möjliggöra den fortsatta expansionen av allmän välfärd.

Den borgerliga oppositionen var emot en generell konsumtionsskatt för att den skulle innebära en höjning av den totala skattenivån och för att den riskerade bli en alltför bekväm och effektiv inkomstkälla för regeringen. De borgerliga oppositionspartierna vände dock, och började framställa den som ett medel för att hålla nere progressiviteten i inkomst- och förmögenhetsskatter. Båda sidorna hittade ett sätt att införliva momsen in sitt eget politiska projekt och den skatten utökades därefter kraftigt fram till början av 1990-talet.

Gunnar Lantz:
An indirect route to equality. Taxing consumers to build the Swedish welfare state
Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet
Disputation: 24 maj 2019