Nordisk klinkbåtstradition nominerad till Unescos kulturarvslista

Båtar i Heleneborgs båtklubb i Stockholm. Foto: Anneli Karlsson/Statens maritima och transporthistoriska museer

Bland båtarna i Heleneborgs båtklubb i Stockholm finns många klinkbyggda båtar. Foto: Anneli Karlsson/SMTM

I veckan har regeringarna i de nordiska länderna gemensamt nominerat nordiska klinkbåtstraditioner till Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är första gången Sverige nominerar till denna lista över traditioner, sedvänjor och bruk världen över.

Nomineringen av nordiska klinkbåtstraditioner har tagits fram av flera nordiska ideella organisationer med Forbundet Kysten i Norge som initiativtagare och granskats av flera nordiska kulturarvsinstitutioner. I Sverige ansvarade Institutet för språk och folkminnen och Statens maritima och transporthistoriska museer för den vetenskapliga granskningen.

–  Det här blir Sveriges första nominering till Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är särskilt roligt att nomineringen är så väl förankrad i civilsamhället i flera länder eftersom just utövarna spelar en grundläggande roll i att föra vidare så många levande traditioner. De nordiska länderna har ett starkt samarbete inom Unesco men det här är vår första gemensamma Unesco-nominering, säger Karin Stenson, Svenska Unescorådets tf generalsekreterare.

Bland de k-märkta fritidsbåtarna finns långedragsjullarna Nabben II och Ella-Stina byggda på Orust respektive Säffle, motorseglaren Carola byggd i Holmsund utanför Umeå och campingbåten Hillmarina byggd i Söderköping. Här finns även stjärnbåtarna Gudingen och Jazzmuss byggda i Nacka respektive Orust. En klassisk båttyp som också är klinkbyggd är kosterbåten – där k-märkta Aura och Tärnungen, båda byggda på Orust, är bra exempel.

– Man kan av byggorterna konstatera att de mindre varven runt hela landet byggt båtar i denna teknik. Bara för de k-märkta båtarna finns exempel från bohuslänska Strömstad via Orust, Ronneby, Roslagen ända upp till Holmsund i Västerbotten, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Traditionen att bygga båtar på klink lever fortfarande bland annat vid folkhögskolorna Litorina i Karlskrona, Stensund utanför Trosa eller Skeppsholmens folkhögskola i Stockholm. Det finns även exempel på nybyggen av större skutor i denna enkla men geniala teknik, till exempel vedjakten Sofia Linnéa i Roslagens Österåker eller piggskutan Kajsa-Lisa I Stockholm.

Beslut om vårens nomineringar som hamnar på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv fattas av Unescos kommitté för det immateriella kulturarvet. Regeringen räknar med svar i december 2021.

(2020-03-28)