Nordiska museet dokumenterar Kalle Anka på julafton

Nordiska museet vill veta hur Kalle Ankas julaftonsprogram påverkar svenska folkets julaftonsfirande. Undersökningen är en del av projektet Nya folkliga traditioner där även Nobelfesten, Vasaloppet och Melodifestivalen ingår. Projektet syftar till att dokumentera nya seder med interagerandet med TV:n i fokus.

Programmet God Jul önskar Kalle Anka och hans vänner sändes första gången som julaftonsprogram i svensk TV 1960. Premiären gick ganska spårlöst förbi, men efter några år slog tittarsiffrorna rekord och en ny julaftonsritual hade skapats. Detta potpurri av olika Disneyfilmer har kommit att påverka det svenska julfirandet så att en stor del av landets befolkning sitter framför TV-apparaterna mellan klockan 15 och 16 på julaftons eftermiddag. Hur kommer det sig egentligen?

TV-tittare på 1950-talet. Foto: Karl Heinz Hernried, Nordiska museet.

För att få kunskap om detta vill Nordiska museet gärna ha svar på frågor om svenska folkets julaftonsfirande. Museet är även intresserat av synpunkter från dem som inte tittar på programmet. Det insamlade materialet kommer att förvaras i Nordiska museets arkiv, där ett stort material rörande jultraditioner finns.

I projektet Nya folkliga traditioner undersöker Nordiska museet om Sverige håller på att få nya traditioner och om det skapas nya högtider genom TV-program? Melodifestivalen, Vasaloppet och Nobelfesten är händelser som sedan länge är etablerade i TV:s programtablåer. Programmen har genom åren haft en stor och stadigt växande publik och de fortsätter att engagera olika delar av befolkningen. Sedan två år tillbaka undersöker Nordiska museet om dessa TV-händelser håller på att bli nya folkliga traditioner såsom jul, påsk, Svenska flaggans dag med flera.

Lena Kättström Höök, specialist på jultraditioner på Nordiska museet, har ställt samman några frågor och tar gärna emot bilder. Ett frågeformulär och mer information finns på www.nordiskamuseet.se

(2008-12-22)