Offerkyrkosed i Sverige ända in på 1800-talet
I situationer av sjukdom och nöd trodde man sig kunna öka chanserna till bönhörelse om man skänkte en gåva till en offerkyrka. Denna tro var spridd under 1600- och 1700-talet och på en del håll långt in på 1800-talet. Agerandet stred mot den lutherska läran. Likväl existerade seden öppet och prästerna var väl medvetna om offrandet. Hittills har kännedomen om offerkyrkoseden varit högst begränsad. Andra företeelser från samma tid är mer allmänt bekanta, exempelvis tron på häxor. Men Monica Weikert kartlägger offerkyrkoseden i Sverige i sin avhandling.
Offerkyrkorna var vanliga sockenkyrkor, eller kapell, men de kom även att fylla en annan funktion. Dessa kyrkor ansågs besitta en särskild kraft eller helighet. Offrandet till offerkyrkorna var heller inget udda beteende som endast engagerade ett fåtal. Utövarna räknades i tusental och seden var levande från sent 1600-tal till senare delen av 1700-talet. Vid vissa kyrkor fortsatte offrandet långt in på 1800-talet. Enstaka belägg från 1900-talet finns också.
Offerkyrkorna återfanns på flera olika håll i Sverige och även på andra håll i Norden. Vanligast förefaller de ha varit i landets södra och västra delar, i synnerhet i Västergötland och Småland men de fanns även i exempelvis Dalarna, Hälsingland och Lappland. Sedens omfattning varierar, men en del kyrkor fick mottaga flera hundra gåvor per år från personer som befann sig i nöd.
Sedens ursprung är höljt i dunkel. Likheter finns mellan offrandet till offerkyrkorna och offrande och vallfart i samband med helgonkult inom katolicismen, men det finns också skillnader. Att seden skulle vara en katolsk kvarleva är allt annat än uppenbart. Forskare som studerat offerkyrkoseden i Norge och i Växjö stift menar att offrandet tog fart under 1600-talets senare del och att det sålunda handlar om en efterreformatorisk fromhetsutövning.
Föreställningarna bakom offrandet går emot den officiella evangelisk-lutherska läran. Att prästerna var medvetna om vad som försiggick är uppenbart då givarna omsorgsfullt nedtecknades i kyrkornas räkenskapsböcker. Under samma period som offerkyrkoseden tilläts fortgå i nära anslutning till kyrkan fördes en tidvis intensiv kamp mot såväl andra trosföreställningar som olika former av vidskepelse. De talrika magimålen och häxprocesserna vittnar om detta.
Avhandlingen undersöker offerkyrkoseden i Sverige i en tid då landet sedan länge betraktades som evangelisk-lutherskt. Kunskap om seden kastar nytt ljus över hur kyrkan kom att fungera i praktiken och hur mötet mellan kyrkan och folkliga föreställningar kunde gestalta sig.
Monica Weikert:
I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal
Historiska institutionen, Göteborgs universitet
Disputation: 28 februari 2004
Opponent: fil. dr Hanne Sanders
