Orättvis bild av Historiska museet
Historiska museet har under de senaste dagarna varit föremål för ett flertal ledarkommentarer och artiklar (SvD 19/12, Aftonbladet 19/12, DN 16/12, 20/12). Flera av artikelförfattarna förefaller ha hämtat sin inspiration och fakta från ett inslag om museet som sändes i SVT:s Vetenskapsmagasinet den 13 december. Dessvärre gav programmet – och därmed även de påföljande inläggen – en i flera stycken felaktig bild av museet och dess verksamhet.. Inslaget lider också av rena sakfel. Det är angeläget att en diskussion om museets inriktning kan föras mot en bakgrund som är korrekt och rättvisande.
Under senare år har Historiska museet genomgått stora förändringar som alla syftat till att stärka museets ställning inför framtiden. Denna upprustning och förnyelse har handlat om både inre och yttre åtgärder: moderniserade arbetsrutiner, ökad professionalisering i alla led, en stabiliserad och stärkt ekonomi, nya allianser och samverkansparters, nya nationella och internationella projekt, förbättrade lokaler, nytt program- och utställningsutbud, satsningar på nya målgrupper, ökad mångfald och inte minst en ökad tillgänglighet för hela landet via Internet.
Av allt detta har av naturliga skäl endast det publika program- och utställningsutbudet uppmärksammats – och på sina håll kritiserats. Påståenden om att forntiden "rustas ned" måste emellertid kraftigt tillbakavisas. Självklart ska museets besökare kunna se utställningar om forntiden! Arbetet med en ny forntidsutställning pågår för fullt och den öppnar den 11 november 2005. Aldrig tidigare har museet satsat så stora resurser på en utställning om forntiden, ett arbete som under projekteringen engagerat dussintals personer, inte minst arkeologer och ämnesspecialister. Under ombyggnadstiden har den gamla och uttjänta utställningen, med rötter i 1940-talet, dessvärre inte varit tillgänglig för besökarna och arbetet har dessutom fördröjts genom komplicerade förhandlingar med hyresvärden Statens fastighetsverk.
För att under mellantiden säkerställa tillgängligheten till samlingarna har bland annat särskilda visningar av magasinen införts där allmänheten under sakkunnig ledning själva på nära håll kan ta del av den föremålsskatt som museet i sin egenskap av statligt ansvarsmuseum förvaltar. Dessutom pågår ett stort arbete för att göra samlingarna tillgängliga via Internet. Idag är en stor del av dem sökbara via www.historiska.se. För att kunna vara en resurs för hela landet har Historiska museet särskilt satsat på att utveckla digitala förmedlingsformer, vilket medfört att tillgängligheten till samlingarna ökat dramatiskt under de senaste åren.
Museets stora höst- och vinterutställning Textil konst för själen har kritiserats för att inte höra hemma på museet eftersom den visar kyrkligt konsthistoriskt material från 1900-talet. Utställningen visar dock föremål från museets eget samlingsområde. Museet förvaltar nämligen inte bara arkeologiska samlingar utan uppdraget omfattar även kyrklig konsthistoria från medeltid till nutid.
När det gäller museets arkeologiska kompetens är det givetvis inte sant att museet "sparkat de arkeologer som var anställda" (Aftonbladet 19/12). Museet har tvärtom en högst kompetent och yrkesskicklig personal och detta gäller inte minst alla medarbetare med arkeologisk utbildning. Sammantaget har museet idag en motsvarande andel arkeologer/antikvarier som år 2001, nämligen omkring en tredjedel av all personal. Dessutom är kompetensen idag högre om man ser till antalet anställda med högre akademisk examen.
Till skillnad mot hur det var tidigare är det däremot idag färre utbildade arkeologer som arbetar exempelvis som pedagog, utställningsproducent, informatör, butiksanställd, i entré/kassa eller i andra funktioner. Här har museets nya inriktning och omorganisation inneburit att fackutbildad personal eftersträvas – ett led i professionaliseringen av verksamheten.
När det gäller museets utställningar står det förstås var och en fritt att ha vilka synpunkter som helst på sitt besök. Som ett led i arbetet att utveckla verksamheten genomför Historiska museet regelbundna publikundersökningar för att ta reda på hur besökarna uppfattar museet. Enligt en nyligen (oktober) genomförd publikundersökning ger vår publik såväl museet som helhet som enskilda utställningar mycket goda omdömen. Några exempel: Helhetsintryck av museet (betyg 4,0 av 5), Guldrummet (4,3), Vikingar (4,0). I sin rapport skriver de konsulter som genomfört
undersökningen: "Vi kan konstatera att museet får bra helhetsbetyg genomgående oavsett besökare."
Det pågår på många håll en diskussion om vad nationella museer är och kan vara på 2000-talet och om Historiska museets inriktning. Hur man upplever ett museum eller en utställning är naturligtvis en subjektiv fråga. Den 1 januari 2005 inför museet fri entré och har dessutom öppet alla dagar året om, förutom vissa större helgdagar. Då står det fritt för alla att utan kostnad själv bilda sig en egen uppfattning.
Kristian Berg | Lars Amréus |
Museichef | Biträdande museichef |
Gerd Grip | Mikael Jakobsson |
Kanslichef | Enhetschef för samlingarna |
Maria Perstedt | |
Enhetschef för utställningar och lärande |
(2005-01-02)